Podden tar en paus på grund av föräldraledighet. Följ allt annat podcasthosten Anna Leijon gör här!
I avsnitt #34 av Techskaparna pratar Anna Leijon med Thomas Eriksson. Han är grundare av UX Stream som streamar appar och interaktiv AI och som innan det var först att uppfinna "swipe" för mobilgränssnittet. Thomas Eriksson är VD och grundare av UX Stream som med sin mjukvara MIRS™ - Mobile Interactive Real-Time Streaming, kan streama vilken app som helst till vilken enhet som helst. Innan Thomas gav sig i kast att transformera hur vi konsumerar och distribuerar appar startade han företaget Neonode i början av 2000-talet. Neonode kom att patentera svep- och gestgränssnittet för mobiler - det vi idag kallar "swipe". Apple släppte dock sin iPhone under samma tid, men så sent som i början av 2023 blev det officiellt att Neonode var först med svep- och geststyrning då det stod klart att Samsung och Apple inte lyckats ogiltigförklara Neonodes grundpatent. Därmed är Thomas Eriksson och hans medgrundare av Neonode, Magnus Goertz, de rättmätiga uppfinnarna av "swipe". Thomas lämnade Neonode 2018. Idag satsar han på UX Stream och nästa stora mobila transformation. In och lyssna på ett superspännande avsnitt där Thomas delar sin intressanta entreprenörsresa. Techskaparna finns där poddar finns.
Bra länkar:
Transkribering (ej renskriven) av avsnittet:
OBS! Felsägning av Anna i början av avsnittet - Thomas är inte VD för Neonode idag
Anna Leijon:
Hej och välkomna till techskaparna en podd för med de som bygger techföretag och produkter och jag heter anna leijon och med mig har jag Thomas Eriksson, hur mår du idag, Thomas?
Tomas Eriksson:
Jättebra återhämta mig efter lite sjukdom, annars är det. Rätt o k ja.
Anna Leijon:
Men super det är så roligt att ta med dig för du är ju v d och grundare av bland andra neonote och u x stream och du har ju en gedigen entreprenörskapsresa bakom dig och som även pågår i allra extra grad såklart även idag men om vi om jag försöker sammanfatta lite grann för lyssnaren som kanske inte vet vem du är och vad du har gjort så. Startade du in du och din medgrundare Magnus gertz, företaget neonode 2001 och ni kom att patentera en form av swipeknik och släppte med hjälp av patenten z force och neo mobilen n ett 2004. Men Apple kommer ju sedan att släppa iphonen 2007. Men så sent som i december 2002 så blev det ju officiellt att neonode var först med swipe och geststyrning.
Anna Leijon:
Eftersom Samsung och Apple inte hade lyckats ogiltigförklara ert patent så du uppfann alltså därmed swipeknologin långt före Apple och långt före hur det blev populärt. Så det är ju verkligen supercoolt så det måste vi alltså verkligen djupdyka i, men du lämnade ner note 2018 och nu satsar du på ett utveckla en teknik för att streama appar istället för att ladda ner och installera dem för det tycker jag också är supercool så klart.
Anna Leijon:
Tycker du att det här är en bra sammanfattning? Lite grann på i stora drag vad du hållit på med de senaste åren?
Tomas Eriksson:
Ja, det kan man väl säga lite? Det är liksom 1, 1, 1 sektion av vad vi har.
Tomas Eriksson:
Gjort eller ett fönster kan man säga eller ganska.
Anna Leijon:
Långt.
Anna Leijon:
Men vi kanske rullar tillbaka klockan ännu mer för jag är lite sugen på att höra hur det liksom begav sig där i början du har ju bakgrund för k t h som jag såg är till exempel men hur började din resa när blev du intresserad av teknik till exempel.
Tomas Eriksson:
Precis, det börjar ju egentligen när jag var. Jag var väl 11, 12 år och började pilla med sådana här olika elektroniklådor som man kunde få julklapp och började bygga olika små.
Tomas Eriksson:
Experiment med det och sen så den andra stora grejen som hände var väl att datorer började komma så man kunde.
Tomas Eriksson:
Bygga mycket mjukvaror och utveckla olika typer av.
Tomas Eriksson:
Applikationer så var de 2 stora.
Tomas Eriksson:
Grejerna som händer i mitt liv, och sen så.
Tomas Eriksson:
Blev det senare ett väldigt stort intresse så att det kan ju bli egentligen vara ett ända sen sen. Ja man var i den åldern.
Anna Leijon:
Vad, vad var din första dator då?
Tomas Eriksson:
Precis, jag hade en klar säte x 81 tror jag den hette och sen hade jag även en spektra video som var någon slags 8 bitars dator som.
Tomas Eriksson:
Hade något ja, första steg till tangentbord där man egentligen fick skriva program i en lång rad eller i basic som det var på den tiden och inte som man som har skrivit kod idag så att om man failade på vägen så fick man skriva om allting igen.
Anna Leijon:
Ja gud, det är så härligt. Det är sånt som är på så här datormuseum eller teknikmuseum, liksom nu för tiden.
Anna Leijon:
Gud vad coolt men liksom o k du började koda koda så du du är kodare liksom.
Tomas Eriksson:
Ja precis, så började det i alla fall och sen har jag även alltid varit intresserad av att utveckla olika produkter, göra liksom hela grejen, inte bara skriva programmet, men också kanske hur det ska sättas ihop och vilka olika liksom delar man ska ha i och hur det ska se ut och hur i slutändan ska kännas användare.
Anna Leijon:
Är du intresserad av så här affärsmodellen hur man tjänar pengar på på tekniken?
Tomas Eriksson:
Ja både och egentligen, men framförallt ett stort intresse kring olika prylar som att det är kul att köpa och använda prylar och i slutändan också ta isär om man ser hur de fungerar och.
Tomas Eriksson:
Lära sig liksom hur man kan utveckla det vidare och förbättra det. Och och i slutändan liksom förbättra själva upplevelsen av prylarna.
Anna Leijon:
Verkligen ja, men jag googlade ju lite på det innan då var det någon som hade kallat det för uppfinnarjocke det.
Anna Leijon:
Känns som en bra beskrivning baserat på vad du delar med dig här o k men o k vad hände sen då du du började söka dig till k t h och vad hände där.
Tomas Eriksson:
Jag började läsa elektronikronik på k t h åttionio. Och sen så.
Tomas Eriksson:
Ja diktar ett tag och mitt.
Anna Leijon:
Men hur mycket data var det där? Alltså du säger elektronik var inte det mer så här hårdvara eller var det liksom någon mjukvara överhuvudtaget?
Tomas Eriksson:
Precis, det var blandat allt möjligt, även tillämpad elektronik som att typ bygga en antenn till exempel eller stark grejer som jag inte var jätteintresserad av, men ganska mycket matematik. Självklart dock teorier kring, liksom hur elektriska prylar fungerar, men också väldigt mycket dataprogrammering så att lära sig låg nivå, språk och se och se plus plusen precis egentligen hade börjat komma då.
Anna Leijon:
Just det.
Tomas Eriksson:
Och ja, det var väl de programmeringsspråk som fanns. Det fanns ju så här koboll och lite annat. Så här gammalt kan man säga som man använder mer på stordator m men men jag satte liksom ja precis när a s fyrahundra såna här jättestora datorer så satte det använde man ganska mycket den typen av programmeringsspråk och så fanns det ju basic och lite annat som folk pysslar med men det var allt c som jag och även programmering som jag höll på med vid den vid den här tidpunkten.
Anna Leijon:
Coolt och sen enligt linkedin i alla fall så grundar du ett första bolag där var det certex sweden a b.
Tomas Eriksson:
Det var egentligen ett första försök till företag så det startade när jag var 18 år och installerade.
Tomas Eriksson:
Telefonlina och faxmaskiner hemma hos mina föräldrar och började importera olika datorer som jag monterade ihop och sålde.
Tomas Eriksson:
Tog olika bolag sen gjorde jag lite extra tjänster också. Jag hjälpte till med 1 program installation och.
Tomas Eriksson:
Om de vill ha något. Ja, man hjälper ner så var det någon slags alltiallo.
Tomas Eriksson:
För det, och så samarbetar jag med lite olika.
Tomas Eriksson:
Bolag som som importerade andra produkter också.
Anna Leijon:
Som.
Tomas Eriksson:
Var coolt första försökte företag.
Anna Leijon:
Data leverantör slash konsult ja.
Tomas Eriksson:
Jag gjorde jag gjorde liksom allt för kunden kan man säga så jag fick en kund som ville att jag skulle byta ut.
Tomas Eriksson:
På den tiden hade man ju såna här stämplar som man stämplade saker med och då fick jag i uppdrag att byta ut tiotusen såna här gummistämplar med ett ny insats så att till exempel stod o k eller inte o k på allt till exempel.
Tomas Eriksson:
Men kunde jag fakturera lite, lite konsulttid. Jag tror jag fick 7000 för det byta ut tiotusen.
Anna Leijon:
Det var verkligen allt möjligt.
Tomas Eriksson:
Det första uppdraget, kan man säga.
Anna Leijon:
Ja vad härligt liksom du skapade någonting med egna händer som du kunde ta betalt för helt enkelt.
Tomas Eriksson:
Ja, det var bara att byta ihop och så, men det var ganska kul att fakturera, upptäckte jag.
Anna Leijon:
Så det är kul.
Tomas Eriksson:
Ja första känsla av liksom att o k men det är nog det här man ska hålla på med tror jag.
Anna Leijon:
Vad har du haft någon anställning någonsin? Eller har du alltid varit egen liksom?
Tomas Eriksson:
Det har varit en en kombination alltså. Vi har haft några anställningar och inte så jättelånga, men.
Tomas Eriksson:
Fram till ja, vad ska man säga? 1996 hade jag diverse uppdrag. Jag jobbade både som konsult.
Tomas Eriksson:
Alltså egenanställd kan man säga och sen så hade jag en del.
Tomas Eriksson:
Fast anställningar men då fortsatte jag även med mina andra bolag, liksom på sidan om för att liksom kunna försörja med och få in pengar så att kunna investera i de grejerna som egentligen ville göra.
Anna Leijon:
Det låter som min situation just nu? Ja, jag vet precis vad det håller på med.
Tomas Eriksson:
Eller höll på med det var jag också för att lära sig liksom lära sig någonting också för att man var ganska naiv liksom man var runt 20 år och fattade inte riktigt hur saker funkar eller hur man tjänar pengar eller någonting.
Tomas Eriksson:
Så det var ett sätt då liksom jobba på något företag där man kunde se liksom hur, hur ska man göra så?
Anna Leijon:
Coolt certech alltså det är var säkert så här skriande behov precis i uppstarten av att liksom alla skulle ha en dator, så det är helt rätt i tiden.
Anna Leijon:
Ballt och sen förstår jag det som att det blev drive i t systems a b och vad vad gjorde ni där.
Tomas Eriksson:
Precis, så jag med lärdomen egentligen från. Jag gjorde ganska mycket grejer inom bilindustrin och.
Tomas Eriksson:
Byggde lite olika såna här diagnosinstrument, bland annat via mitt eget företag.
Tomas Eriksson:
Sålde till.
Tomas Eriksson:
Ett bolag som höll på med rökgasmätare, som. Ja sålde i sin tur till till bilprovningen, och vi började.
Tomas Eriksson:
Samarbeta med det bolaget och ett annat företag som höll på med position. Via g s m nätet som man kunde använda g s m nätet för att triangulera en position hos.
Tomas Eriksson:
En uppkopplad pryl eller en en mobiltelefon till exempel, eller?
Tomas Eriksson:
Och med flit management så vi vi spillade det bolaget drivit. Det var 5 5 grundare av det företaget och det var ja 99 2000 precis där i skiftet innan. Ja vid krisen kan man säga.
Anna Leijon:
I t bubblan.
Tomas Eriksson:
Bubblan precis, men så vi vi hade en idé att vi skulle bygga ett system ett system där man kunde dela bilar och genom att man bokade den via webben som inte direkt var utvecklad vid den här tidpunkten att man gick in på webben så bokade man en bil precis. Man bokade sin tvättstuga i en bostadsförening.
Tomas Eriksson:
Och sen i bilen så hade vi ett trådlöst, en trådlös. Hörde mig ja kreditkortsläsare så man kunde ha sitt trådlös kreditkort som man kunde öppna bilen och sen så byggde vi även en ja som en stor mobiltelefon som kopplades in i bilens elektronik och upp via.
Tomas Eriksson:
G s m nätet och också via satellit som man kunde få positionen på bilen.
Speaker 2
Och då kunde man.
Tomas Eriksson:
Boka boka en bil och sen så när man bokat den om den har ledig så gick man och hämtar den med sitt kreditkort och sen kunde man köra iväg med den och sen så lämnade man tillbaka den vid antingen då speciella ställen eller eller utsätta platser eller kunde man lämna var som helst och.
Tomas Eriksson:
När man lämnar tillbaka den så läste den av hur mycket bensin hur långt man hade kört så skickade den upp den till till 1 server som skrev ut en faktura.
Tomas Eriksson:
Och det där samarbetet vi också då med med Statoil som ville konvertera alla deras tjugotusen hyrbilar till 1 enkelt system som man kunde liksom boka hyrbilar och sen skulle man bara gå och hämta dem istället för att göra så man faktiskt gör en idag att man ska liksom gå in och skriva på massa papper och massa administration och så där. Så de som hade statoilkort kunde då få den här tjänsten.
Tomas Eriksson:
Så fått det man kan hyra lite andra prylar också framöver. Vad tanken?
Tomas Eriksson:
Bilar var ju vårt stora fokus, då jag.
Anna Leijon:
Släp och sånt kanske?
Anna Leijon:
Men hur gick det då?
Tomas Eriksson:
Det gick bra så att företaget började jobba med diverse olika bolag. Sen så såldes såldes det senare då till 1 engelskt företag jag.
Tomas Eriksson:
Lämnade det bolaget. Jag tror det tyckte att jag hade gjort.
Tomas Eriksson:
Det jag behövde för att få igång det och så vidare, men kände väl att jag hade.
Tomas Eriksson:
Mer att göra om man säger så så att jag var där ett tag och sen så lämnar jag och sålde min del ut bolaget och.
Tomas Eriksson:
Startade med 1 annan kollega som också hade precis sålt sitt bolag startade det här företaget ner nu då med ambitionen att bygga, bygga.
Anna Leijon:
Mobiler, mobiltelefoner. Vi måste bara stanna lite kvar vid drive i alltså det företag som köpte det för det finns ju massa tjänster för det här idag. Jag vet att det är driver now och i mo och allt vad det heter liksom så det här är ju en tidig version av det som är ganska populärt idag, liksom car sharings och men hur gick det för det där bolaget som köpte ert bolag?
Tomas Eriksson:
Ja det det slogs samman med 1 annat företag som också höll på med car sharing så att det det är ju någonting som.
Tomas Eriksson:
Utvecklas vidare och såldes vidare, så jag vet inte exakt vad det slutade, men men.
Anna Leijon:
Ni. Tidigare där med precis det liksom.
Tomas Eriksson:
Så vi. Vi tänkte väl så här att Gud det här är ju jättebra för naturen och liksom så, men men och vissa bilar som vi samarbetar med 1 bolag som heter smart som gjordes.
Speaker 2
Mat.
Tomas Eriksson:
Jättegulliga bilar.
Anna Leijon:
Som nästan kan parkeras på bredden, liksom.
Tomas Eriksson:
Det var att man skulle ha ett stort batteri i botten. Man såg ut. Anledningen såg ut som de gjorde var att man skulle ha stort batteri i botten för att.
Tomas Eriksson:
Få ner tyngdpunkten så satt man på batteriet men de de ja, de har ju lanserat en elbil idag, men det tog 20 år innan de gjorde det och det var ju en jättebra idé från början och det var tanken att man skulle ha de där i städerna eldrivna och på ja där man skulle få förmånliga parkeringsplatser då för att man var miljövänlig. Men det var varken det bolaget eller någon någon stat i Europa som var intresserade så att det blev aldrig några parkeringsplatser och det blev aldrig någon.
Tomas Eriksson:
Laddstationer blir ingenting utan ja, det är först idag som blev liksom på tapeten igen.
Anna Leijon:
Ja ni var lite förr tid där kanske.
Tomas Eriksson:
Ja vi var. Vi var väldigt före oss tid, tyvärr. Det var liksom mark. Liksom inte mogen och.
Tomas Eriksson:
Eller det fanns ingen direkt efterfrågan av den här typen av.
Anna Leijon:
Det är så långsam bransch liksom svårt att skapa en efterfråga när det är så ja inlåst i i sina liksom vanor.
Tomas Eriksson:
Ja nej, men det var det var mycket att folk undrade liksom hur de ska spara pengar snarare än att vi, som vi faktiskt säger att man faktiskt kan liksom också vara tänka miljövänligt och liksom få få mindre bilar in i städerna och så där men.
Tomas Eriksson:
Inte ägar en bil och har liksom mött det blir någon slags delningsekonomi har man en bostadsrättsförening till exempel så kan man ju då ha typ 2 bilar i den och sen så det delar man på dem och har parkeringar för de bilarna.
Tomas Eriksson:
Ett ställe av föreningen då utanför huset, men det blev inte något stort intresse tyvärr.
Anna Leijon:
Jag gillar det.
Tomas Eriksson:
Ja den är mer aktuell av någonsin trött så att.
Anna Leijon:
Gud ja.
Tomas Eriksson:
Det hjälper ju liksom inte att bygga alla bilar som elbilar om man vill få ner utsläppen utan det är ju stort trafikproblem också som man har. Du egentligen hela världen så att fler bilar löser ju inte det problemet, utan däremot har shareings och ju kunna.
Tomas Eriksson:
Ja lösa det ja.
Anna Leijon:
Verkligen, ja, det där. Det där är ju superspännande coolt. Då har du varit inne och liksom harvat i den nischen också. Men nu som du berättade så hur träffade du din mediegrundande turné förresten?
Tomas Eriksson:
Vi träffades. Ja, vi var barndomskompisar så barndomskompisar runt. Ja, vi träffas nu var 13, 14 år och sen så hade vi ganska.
Tomas Eriksson:
Gillar vi att bygga prylar och hålla på med datorer och skrev program och så där så att vi vi hade det som ett slags gemensamt intresse.
Tomas Eriksson:
Så att utifrån det, så ja, känns vi kände varandra ganska länge innan egentligen. Vi bestämde oss att göra det här. Sedan var det en tillfällighet att vi båda och hade liksom lämnat våra.
Tomas Eriksson:
Tidigare bolag och hade väl lite pengar, inte jättemycket, men en del pengar som vi tänkte att vi.
Tomas Eriksson:
Ja, det måste vi satsa på något nytt så att riskbenägna som vi var så.
Anna Leijon:
Hur begav de sig då alltså, hur så här? Hur kommer ni på idén om att ni vill hålla på med mobiler och liksom?
Tomas Eriksson:
Det kom delvis kommer ju idén. Vi började ju med det här med karet tjänsten så byggde vi som en jättestor mobiltelefon. Den var ju.
Anna Leijon:
I mobilen där? Ja.
Tomas Eriksson:
Den var ju ett par gånger större än vad mobiltelefonen idag, så den hade en knappsats och en Display och sådär. Men den hade de grundkomponenterna som behövs egentligen i mobiltelefon så då tänkte jag så här ja, men.
Tomas Eriksson:
Om man tar den här och gör en betydligt mindre. Vi tänkte, det var ju lite naivt för att det är inte jätteenkelt, men vi tänkte att om man tar den här och så gör man en betydligt mindre då blir det faktiskt en mobiltelefon och sen så skulle man behöva något forma interface. Hur man liksom styr den här med 1? hand hade vi tänkt, vad är det?
Anna Leijon:
För liksom årtal nu?
Tomas Eriksson:
Och det här är ju då 2000 2001, så det finns.
Anna Leijon:
Ju massa mobiltelefoner redan.
Tomas Eriksson:
Ja, det finns ju då.
Tomas Eriksson:
Det finns ju de här klassiska ericssonen Nokia och motorola och så där men de de var ju primärt styrda med tangentbord. Det fanns några initiativ från Eriksson som gjorde en.
Tomas Eriksson:
En slags mobiltelefon som hade touch som hittade lite på men men det gick inte att navigera med fingrarna utan man styrde med 1 penna så hade den ganska ganska tagit interface liksom det gick det. Ja gick inte att använda på ett bra sätt och sen fanns det de här.
Tomas Eriksson:
Windows varianterna pocket p c som de hette som hade börjat komma med.
Tomas Eriksson:
E s m kommunikation som man kunde spela.
Anna Leijon:
Datorer.
Tomas Eriksson:
Ja handdator precis det fanns ju palmpilot och den typen av produkt.
Tomas Eriksson:
Så att men alla hade ju det här problemet att det gick inte att styra med fingrarna liksom inte fanns inget sätt att navigera på ett enkelt ja enkelt sätt då så att tänkte så här ja men man skulle vilja ha liksom en egen p c som man trycker ner i storlekar och mobiltelefon och så har man något på något sätt kunna liksom navigera.
Tomas Eriksson:
Enkelt med fingrarna sen att man ska kunna koppla in den till sin p c och då ska den fungera som en hårddisk jag tänkte att man man.
Tomas Eriksson:
Ja vill du ha samma funktionalitet som en p s hand vid den tidpunkten fast man vad står ner i handhållen och enhandsfattning och enkel navigation och använda sig av infrastrukturella grejer som u s b till exempel som har var en standard då då men.
Tomas Eriksson:
Usb ett punkt noll som det inte var.
Tomas Eriksson:
Och det var ju lite för att vi ska liksom få en short cut, att man ska kunna.
Tomas Eriksson:
Via de biltelefon på 2 personer så måste man liksom hitta vilka genvägar kan man ta och använda sig av infrastrukturella fördelar var väl lite.
Tomas Eriksson:
Vitsen med den som gjorde att vi trodde att det skulle gå att göra och u s b en sa men sen också själva det här g c m nätet precis som hade.
Tomas Eriksson:
Utvecklas vidare och det börjar komma i p kommunikation på det då göra g p r s den första.
Speaker 2
Ja.
Tomas Eriksson:
Multislott kommunikationerna som som kom med.
Tomas Eriksson:
Ja nu kom det det slutet på nittiotalet då.
Speaker 2
Som.
Anna Leijon:
Eli gjorde liksom. Vad ska man säga? Kommunikation över internet utan sladd eller vad ska man säga det var?
Tomas Eriksson:
Ett första försök till det att köra liksom någon slags så här webbapplikationer på mobilen heter ju wap eller.
Tomas Eriksson:
Det var ju som ett subset eller som en mer primitiv variant av.
Tomas Eriksson:
Försök till läsa hemsidor på och det kommer även en del enkla spel på det som man kunde köra på mobiler men.
Tomas Eriksson:
Det är ganska långt ifrån den upplevelse som man har idag.
Tomas Eriksson:
Och ja, det var små skärmar och så där. Liksom var det populärt att alla mobiler skulle vara väldigt små. Ljus är mindre desto bättre så vi tänkte så här fan vi måste göra en.
Tomas Eriksson:
Jätteliten, så det var ju ett problem som egentligen inte idag är ett problem, men då var det ett problem. Hur ska man göra så smått liksom? Och man har man.
Tomas Eriksson:
En liten Display och så trycker man med sin tumme. Då ser man ju heller ingenting på skärmen så man trycker på någonting så döljer man det bakom tummen.
Tomas Eriksson:
Det kan vara tangentbord. Det kan vara liksom en applikation som man interagerar med. Och så tänkte jag så här, men.
Tomas Eriksson:
Gud man måste ju liksom ersätta någon slags knapptryckning med någon form av liksom enkel rörelse eller gest.
Tomas Eriksson:
Så då börjar vi med. Ja, hur? ja, hur ska man liksom styra det? Och då tänkte jag att med massa gester, höger och vänster upp och ner så här. Det funkade väldigt bra. Då fanns det ingen touchscreenteknik som.
Tomas Eriksson:
Supporter är vid den här tidpunkten, så då var jag tvungen att utveckla det också själva.
Tomas Eriksson:
Alltså vi fick göra allt från scratch, allt från hårdvaran till användargränssnittet till operativsystem till.
Speaker 2
Ja.
Anna Leijon:
Herregud ni hade ett eget operativsystem vi byggde.
Tomas Eriksson:
Det på ett operativsystem som hette Windows c som är som en förenklad variant av Windows men.
Tomas Eriksson:
Ja på det, så var vi tvungna att liksom vi använder egentligen bara själva operativsystemet, hela det grafiska gränssnittet, allt det byggde vi själva då och kommunikation med alla all hårdvara som vi.
Tomas Eriksson:
Kommunicerade med som man kanske idag om man ska bygga en mobiltelefon ta för givet för man har.
Tomas Eriksson:
Till exempel Android som som har det färdigt, men alla protokollstackar alla liksom ja.
Tomas Eriksson:
Det var ett ganska major jobb, men vad?
Anna Leijon:
Alltså hade ni var ni liksom uppbackade av några stora finansiärer eller samarbetade med någon något märke? Liksom var det bara ni 2.
Tomas Eriksson:
Precis vi var först 2 och sen så fick vi dem en första kollega relativt tidigt, men vi var 2 så jag gjorde hårdvara och mjukvara och min partner höll på mycket med med designen och produkterna. Sen så började vi samarbeta även med.
Speaker 2
Att.
Tomas Eriksson:
Industridesign företag som heter no picknick, som vi även jobbar med idag.
Tomas Eriksson:
Faktiskt ritade vår första mobiltelefon och även de följande modellerna.
Speaker 2
Så vi.
Tomas Eriksson:
Ja, så det var lite lite uppdelningen då sen så gjorde vi kretskort och köpte in komponenter och.
Tomas Eriksson:
Ja ganska mycket jobb med olika leverantörer och så där få få tillgång till teknik än att det är ganska svårt att vi ringde till Samsung till exempel och försökte köpa en Display då. Men men att de skulle göra en specialanpassad Display för vår mobil. Det var ganska svalt intresse då, men sen så.
Tomas Eriksson:
Bjöd vi in dem till våra?
Tomas Eriksson:
Lokaler ut i Tyresö där vi satt vid den tidpunkten och för att övertyga dem att bygga helt gratis, utveckla en Display till oss och det efter mycket om än så är man faktiskt med på det så att det det var stamsen var ju vårt första stora partner.
Tomas Eriksson:
Trodde på det vi höll på med och gjorde att vi fick en Display som var väldigt modern med den här tidpunkten och den absolut senaste form av teknik.
Speaker 2
Så att.
Tomas Eriksson:
Ja, det var det var alltid. Sen höll vi på med bokföring och.
Tomas Eriksson:
Höll efter Kronofogden höll jag på att säga.
Anna Leijon:
Inte de.
Tomas Eriksson:
Var att jaga oss, men vi försökte hålla undan och.
Speaker 2
Det var det.
Tomas Eriksson:
Fick utveckla olika färdigheter.
Anna Leijon:
Menar du alltså gick ni i bankrutt i bolaget eller vad varför jag har liksom någon form av.
Tomas Eriksson:
Först hade vi lite pengar, men det var ingen jättesummor som vi la på. Men istället för att köpa en en bil till familjen så så köpte vi komponenter istället så att vi satsade i bokstavligen och allting på det här. Och ja för att vi är helt övertygade om att det skulle gå att genomföra, men.
Tomas Eriksson:
Sen när vi börjar få in olika delar anställda så ja försökte vi självklart betala dem så lite som möjligt och kanske vi gav dem lite stake i bolaget och sådär men.
Tomas Eriksson:
Det var ett ständigt ständigt jakt på med kostnader och få in pengar från olika personer och man lånar pengar hit och dit.
Tomas Eriksson:
För liksom komma vidare så att.
Speaker 2
Och.
Tomas Eriksson:
Var det någon faktura vi kunde dra på så drog vi på den så länge det gick.
Tomas Eriksson:
Så att det.
Speaker 2
Ja det var det.
Tomas Eriksson:
Var en en färdighet som är bra att kunna håller på med företag att se till att liksom betala så sent som möjligt. Sen finns det ju.
Speaker 2
Större.
Tomas Eriksson:
Bolag vid den här tidpunkten som?
Tomas Eriksson:
Hade liksom flera 1000 anmärkningar hos Kronofogden som.
Tomas Eriksson:
Ja stora telekombolag som inte heller betalar sina fakturor så att det var ju ett sätt att tjäna pengar enkla.
Anna Leijon:
Exakt eller förskjuta liksom betalningen? Ja. Coolt.
Anna Leijon:
Alltså gud, ja, men gud n är nog, men alltså hur liksom vad? För att ni söker om patent och får patent vad? Hur lång tid tar det en sån process och vad kostar den?
Tomas Eriksson:
Det var inte så jättedyrt. Jag tror vi la kanske hundratusen på på de här patenten.
Tomas Eriksson:
Oj.
Anna Leijon:
Och de har hållit mot både Apple och liksom Samsung och allting.
Tomas Eriksson:
Det är väl liksom det är som en bra film liksom? Det är manuset som är viktigt, inte liksom budgeten på filmen så att.
Tomas Eriksson:
Vi hade den skapligt bra idé. Dessutom så var det ju en idé som vi kunde ja som vi liksom byggde samtidigt in i vår produkt så att vi kunde ju testa den på ett annat sätt än kanske andra andra företag kunde göra så vi liksom samtidigt som vi byggde.
Speaker 2
Våra.
Tomas Eriksson:
Grejer, så kan du utveckla patentet vidare, och.
Tomas Eriksson:
Ja, vi har ju sen historiskt sett tagit flera 100 paten i det här bolaget så att det var ju liksom början av av av det här då sen så.
Tomas Eriksson:
Kan man väl säga att vi?
Tomas Eriksson:
Det var inte så att vi trodde att det var superviktigt vid den tidpunkten. Det var mer än så här att ja, det borde man göra.
Tomas Eriksson:
Ja precis, men vad är det som är?
Anna Leijon:
Liksom unikt, vad är det man kan ta patent på? Av era grejer de alltså de som ni vann mot just Apple och Samsung på.
Tomas Eriksson:
Ja nej, men det är ju det här att.
Tomas Eriksson:
Grundidén är ju att ersätta en tangentbordstryckning med någon form av rörelse med fingret.
Tomas Eriksson:
Och drar om man drar vänster på skärmen så betyder det nej. Till exempel drar man höger så betyder det. Ja, betyder man upp så betyder det någonting annat så att vi hittar på massa olika sådana som testar vi det samtidigt och.
Tomas Eriksson:
Fyllde på.
Tomas Eriksson:
Med det här patent och sen försökte vi självklart få det här patenterna som vi höll på med så generella som möjligt. Men det är ganska svårt att få liksom.
Tomas Eriksson:
Grundpatent för att det är oftast någon som har gjort något liknande tidigare så att det blir oftast många patent. Idag är ju väldigt snäva liksom de bygger på tidigare patent och så gör man någonting lite annorlunda. Det här var ju liksom fanns ju inte riktigt någonting innan, så att det det tog ganska lång tid att att få igenom.
Tomas Eriksson:
Därför att ja, det är det är så brett liksom och täcker så mycket så att.
Speaker 2
Men är det.
Anna Leijon:
Så här, du ni patenterar att liksom swipa vänster är nej och swapa höger. Ja, är det liksom där eller så här generellt alltså?
Tomas Eriksson:
Swite man, säger swipe men men vid den här tidpunkten om det tog en.
Tomas Eriksson:
En person spelar ingen roll. Vilken ålder och sen så gav man den den här mobilen säger man så här. Ja, men om du ska.
Tomas Eriksson:
Du ska swipa du ska by om du ska byta bild, till exempel i din kamera app då sveper du vänster eller höger.
Tomas Eriksson:
Det förstod ingen den här tidpunkten så att de flesta börjar trycka på mobilen och fatta inte alls vad man skulle göra, även om man visade folk hur man skulle använda det så att.
Tomas Eriksson:
Den här typen av mobil den eller den fungerar ju lite som de gör idag. Idag har man ju svep och grejer i hela.
Speaker 2
Alltså man sveper hela.
Tomas Eriksson:
Tiden i mobilen, vad man än gör så att.
Tomas Eriksson:
Men det tog kanske 10 år innan folk börjar förstå.
Tomas Eriksson:
Hur man skulle använda det här och tar man den.
Tomas Eriksson:
Första typ iphone alltså hade inte den någon svep överhuvudtaget i början?
Anna Leijon:
Ja de hade.
Tomas Eriksson:
Ett enda svep det var att man skulle låsa upp mobilen nerifrån och.
Anna Leijon:
Upp typ ja.
Tomas Eriksson:
Vänster till höger som man skulle göra såhär swep to unlock, vilket de hade direkt kopierat av oss. Men det var det enda svepet. Den första iphonen hade. Många tror ju att.
Tomas Eriksson:
Den mobiler var, var styrd av geste, men det det var det inte utan man fick ju trycka på olika ikoner och olika delar i användargränssnittet. Det känns som att det var.
Anna Leijon:
Ganska sent alltså. Jag brukar ju svajpa nu för att skriva på tangentbordet liksom, men det kom ju jättesent på iphone kändes det som för att många liksom och mina kompisar är nog för 5 år sedan, 10 år sedan. Jag vet inte när det var, men de tyckte det var så coolt på för då hade jag andråd med bil och så sa de liksom att wow hur kan det gå så snabbt för dig att skriva? Och jobba, men jag sveper ju bara och de bara nej, men gud, det har inte jag sett någonsin vad coolt, liksom så att de var verkligen långsamma med det. Alltså. Jag känns som att Samsung och Android enheterna var liksom före eller?
Speaker 2
Ja precis vi.
Tomas Eriksson:
Vi byggde ju, vi hade ju ett långt samarbete med med Samsung och.
Tomas Eriksson:
Vi licensierade den här tekniken även till Samsung och skrev ett avtal med dem redan 2005 och med med utgångspunkten att bygga att de skulle bygga en sån här geststyrd mobiltelefon så att de byggde faktiskt en helt geststyrd mobiltelefon. Före lanseringen av av Apple, iphone eller ett år innan.
Tomas Eriksson:
Och nu använder dem helt av vår teknik.
Speaker 2
Och coolt, det är en var en ganska.
Tomas Eriksson:
Coolt 3 g telefon.
Tomas Eriksson:
Apples första iphone var ju till exempel två och en halv g bara hur g. Dör du ändå?
Anna Leijon:
Var marknaden redo försökte då det.
Tomas Eriksson:
Var ju väldigt så här operatörstyrd marknaden, så att man man.
Speaker 2
Operatörerna.
Tomas Eriksson:
Bestämde egentligen vilka typer av mobiltelefoner de skulle ha i sitt sortiment och jobbade med bolag som Nokia och Ericsson och så där och hade ganska stor makt att bestämma vad som skulle finnas med och inte i mobiler och Sam försökte då sälja den här mobilen till olika operatörer och.
Tomas Eriksson:
Som var deras kunder då egentligen vid den här tidpunkten och runt 2006.
Tomas Eriksson:
Men de kunde inte hitta en plats för den här mobilen i sin roadmap. De kunde liksom inte positionera. Man visste inte var de skulle ha den till eller hur folk skulle använda den eller ja, vad man touch på mobilen för liksom det. Det förstår de inte alls så att de lyckas att det var svårt att sälja.
Anna Leijon:
Kanske?
Anna Leijon:
De lyckas faktiskt inte.
Tomas Eriksson:
Sälja in det till till de här operatörerna så att de la ner produkten. Och sen så ett halvår senare så lanserar jag ju Apples in touchmobil.
Tomas Eriksson:
Är en ganska dåligt beslut som man tittar så här i efterhand så skulle de ju ha varit långt före.
Tomas Eriksson:
Det här var det återigen?
Anna Leijon:
Liksom före din tid, då kan man säga.
Tomas Eriksson:
Ja vi hade ju lanserat vår första mobil en 2004, så vi hade ju redan på på marknaden. Precis vi sålde ganska många. Jag kommer inte ihåg exakt, men det är väl tiotusen mobiler i alla fall så vår andra mobilköp sålde vi väl dubbelt lite mer 3 gånger så mycket liksom.
Anna Leijon:
Relativt andra mobiler på den här tiden.
Anna Leijon:
Nej men nej.
Tomas Eriksson:
Egentligen inte vi var väl vi var också styrda operatörer så vi vi liksom så här vad kan en sån här produkt kosta jag tror att vi satsar på så här två tre tusen kronor max och tvåtusentre två tretusen kronor idag är ju då.
Speaker 2
För en mobil är ju.
Tomas Eriksson:
Ganska billigt.
Tomas Eriksson:
De flesta allergier kanske på tiotusen kronor så att vi gjorde väl ett litet misstag där man borde liksom ha prissatte efter alltså vad det var för någonting och riktigt varumärke därefter snarare än att lyssna på vad operatörerna.
Tomas Eriksson:
Sa till henne? Ja, men exakt operatörerna är det.
Anna Leijon:
Liksom är det något Telia och elenor eller vad heter alla på den här tiden? Men är det de vid den tidpunkten?
Tomas Eriksson:
Så precis Telenor. De hette ju bredvid tidigare europolitan. Sedan fanns det ju då comviq och tele 2.
Tomas Eriksson:
3 hade ju. Precis hade inte kommit än i och med att de kom ju först när det var 3 g nät i Sverige.
Speaker 2
Så att.
Speaker 2
Det var väl de vi jobbade?
Tomas Eriksson:
Med Vi jobbade framförallt med Telenor, så vi hade.
Tomas Eriksson:
Nenol brandade Telenor butiker som man kom in där så hade ja hade de uppställda våra mobiler och liksom i reklam och så där så de.
Speaker 2
Ja, det var rätt intressant.
Tomas Eriksson:
Sen hade vi även en stor marketing affisch nere på Stureplan som man kunde se våra produkter. Vad?
Anna Leijon:
Ni sålde mest i Sverige, eller liksom marknad fokuserade ni på?
Tomas Eriksson:
Nej, vi satsar Ju globalt så 2007 hade vi ennGigantiska monter Bredvid microsoft på den här c s mässan eller.
Tomas Eriksson:
I Las Vegas och då? alltså, jag tror det var 600 kvadratmeter monter, så vi lanserar.
Anna Leijon:
Ju stort i u.
Tomas Eriksson:
S a då det vi även fick hade vi fått mobilen godkänt på amerikanska marknaden.
Tomas Eriksson:
Och vi hade alla möjliga bill Gates var för bio hälsa på i vår monter så hade vi massa.
Speaker 2
Artister som tyckte det var?
Tomas Eriksson:
Coolt mer med det här?
Tomas Eriksson:
Samarbeta lite med lite olika sådana individer lite så här influensers.
Anna Leijon:
Före sin tid kanske? Jag vet inte.
Tomas Eriksson:
Ens kalla influencer men artister som såhär will i m och den typen av.
Tomas Eriksson:
Så här wrappers gillade våran våran mobiler, så att.
Tomas Eriksson:
Ja man kunde ju spela musik på det och liksom att det var rätt formfaktor man kunde hänga runt halsen och lite så här modinriktade.
Tomas Eriksson:
Så att roligt.
Speaker 2
Ja men vad ballt?
Anna Leijon:
Stort.
Tomas Eriksson:
Påslag, vad du som kodade?
Anna Leijon:
Allting hur vill du bara beskriva lite så här texten liksom? För att alltså skapa en hel mobil på mjukvarusidan vi byggde.
Speaker 2
Upp.
Tomas Eriksson:
Mjukvaran precis som en p c så att man när man man i en p c har man någon form av bios eller någon form av mjukvaror som.
Tomas Eriksson:
Innan man kunde starta Windows eller Linux eller vad man nu kör på operativsystem så kan man liksom gå in i någon slags.
Speaker 2
Mjukvara som.
Tomas Eriksson:
Som kontrollerar hårdvara och vi gjorde samma sak så att vi vi byggde en egen bios som.
Tomas Eriksson:
Sedan.
Speaker 2
Starta själva.
Tomas Eriksson:
Operativsystemet, så vi byggde en egen sån mjukvara från scratch.
Speaker 2
Och.
Tomas Eriksson:
Man.
Speaker 2
Man.
Tomas Eriksson:
Laddade in hela operativsystemet från en hårddisk men i det här fallet så var det ingen hårddisk utan det var lite så här s d kort som en liten mediakort som heter på den tiden eller det kommer ju senare att s d s d kort och som finns idag de här var ju typ.
Tomas Eriksson:
Ett par megabytes så 16 megabyte. Kanske var de största var nu är det väl terabyte eller något sånt där så att det har hänt lite sådär?
Speaker 2
Men så.
Tomas Eriksson:
Att man man startade upp den precis som man startade på en p c rapp man botade upp hela operativ istället vårt operativsystem och så laddas det upp i i minnet och sen så började man köra alltihopa.
Tomas Eriksson:
Så att det var så det funkade. Då kunde vi spara lite minneskretsar och så där som alltså man har i mobiltelefoner idag så har man ju.
Tomas Eriksson:
Lite kaka på kaka man har ju först till någon form av minneskort så har man ett ett till minne som är inbyggt i i mobilerna.
Speaker 2
Det var väl egentligen.
Tomas Eriksson:
Apple, som började mycket med det där att man ska liksom inte kunna öppna sin mobil eller.
Anna Leijon:
Inlåst liksom batteri och allting. Ja, man kan inte tu batteriet.
Tomas Eriksson:
Och så där och det det gjorde de ju mycket för att det var.
Tomas Eriksson:
Helt så här riktigt usel design på den första iphonen. Det var så här sladdar överallt och de visste inte riktigt hur man byggde antenner. Och ja, tänkte såhär vi. Vi limmar ihop alltihop så att det inte går att ta isär.
Speaker 2
Det.
Speaker 2
De de tog även bort.
Tomas Eriksson:
Det här med dropp test som fanns man ska liksom tappade mobilen i betonggal en och en halv meter.
Tomas Eriksson:
Och när Apple kom så tänkte de att vi tar bort det här vi får. Kunden får betala istället om man tappar den golvet, men tidigare så var det ju så att man fick ju en ny mobil om man skulle om den skulle gå sönder när man tappade den i golvet. Ja.
Tomas Eriksson:
Så det var också en en grej som de införde.
Anna Leijon:
De har verkligen förändrat är du, är du positiv eller negativ till Apple?
Speaker 2
Ja, jag tycker att det.
Tomas Eriksson:
Man måste liksom. De har ju gjort väldigt mycket bra grejer, men det är ju som ett slutet system. Det är väl det jag tycker liksom negativt att.
Tomas Eriksson:
Att man skulle som använda alla deras produkter eller ingenting så att det är väldigt dåligt att det inte finns några kompatibilitet i det. Sen är det väl också hur man hanterar?
Tomas Eriksson:
Information och så väldigt centraliserat så vi vi när vi tänkte väl så här, men.
Tomas Eriksson:
Man skulle vilja installera sina egna applikationer och liksom bygga egna prylar och att det helst har varit skulle liksom vara.
Tomas Eriksson:
Distribuerat icke centralt då som man kan komma åt. Det var som helst.
Tomas Eriksson:
Installera vad vad man vill och så där, så att det är väl någonting som jag tycker fortfarande är.
Tomas Eriksson:
Dåligt med med den typen av produkter och sen är väl det här med det de tog bort det här med löst och bara batterier som gjorde att man inte.
Speaker 2
Ja, för att kunna liksom tunna.
Tomas Eriksson:
Ner sin produkt så vill man bygger in mobil batteriet istället så att det inte går att byta ut.
Tomas Eriksson:
Och idag håller man ju på att titta på det inom e u så det kommer nya regler där man måste kunna göra produkter med löstagbara batteri för att kunna återvinna på ett effektivt sätt och.
Tomas Eriksson:
Det kommer redan 20 27 tror jag produkter måste ha utbytbara batterier det. Det är också väldigt bra för då slipper man ju.
Speaker 2
Kan man bara ta ett nytt batteri och.
Tomas Eriksson:
Stoppa i man slipper sitta och vänta på att man ska ladda mobilen till exempel eller ja, men det är.
Anna Leijon:
Oftast därför man byter mobil i alla fall. Jag liksom för att batteriet blir för dåligt efter ett tag.
Anna Leijon:
Ja.
Tomas Eriksson:
Precis exakt, det är ju det ena är att det liksom att batteriet blir dåligt efter ett tag och man laddar ett antal gånger sen är det ju så här att men många av de här bolagen vill ju att du ska köpa en ny produkt så att de tänker så här. De flesta byter ut sin mobil efter ett eller 2 år så att då räcker det tillräckligt ändå. Det finns ingen poäng med att byta ut, men nu blir det ju längre och längre cykler på produkter för att det är liksom något slags mättnad eller en slags mognadsgrad som gör att.
Tomas Eriksson:
Man kanske inte byter ut sin mobil eller sin pryl så ofta och då blir det viktigare att kunna liksom sen slutändan också när man kastar sin.
Tomas Eriksson:
Sin pryl så måste man ju är det väldigt stor kostnad om man skulle liksom bryta sönder en mobiltelefon och försöka återvinna materialen i den om det inte går att ta isär.
Tomas Eriksson:
Så att nu har man.
Anna Leijon:
Exakt ja, men det är ohållbart system liksom.
Tomas Eriksson:
Ja, men verkligen.
Speaker 2
O k.
Anna Leijon:
Ja, men så himla coolt det här med neoent, liksom att ni är så här konkurrerar med de giganterna, liksom inom mobilskapare och att det går bra. Ni får liksom bill Gates och allt möjligt så himla coolt verkligen. Hur kommer ni på namnet förresten neonote?
Tomas Eriksson:
Vi hette. Egentligen neo 5 från början, så det var så här.
Tomas Eriksson:
Vi kallar det för nya noder. Vi hade det liksom. Tittade lite på de här facit japanskt system som heter imode som var.
Tomas Eriksson:
Ja deras operatörer som styrde deras 3 g mobiler med.
Tomas Eriksson:
Ett.
Speaker 2
Koncept för för.
Tomas Eriksson:
Applikationer och ja, ganska likt olika app stores som man har idag som var väldigt populärt i Japan.
Tomas Eriksson:
Så vi tänkte så här, men ainode tänkte vi först vi skulle det skulle heta något snarlikt.
Tomas Eriksson:
Och sen, så tyckte vi liksom lite coolt, men neo för det var något.
Tomas Eriksson:
Nytt och man får lite så här.
Anna Leijon:
Matrixvibbar ja.
Tomas Eriksson:
Olika typer av idéer och sen node var liksom att man skulle koppla tanken på att vi skulle liksom koppla ihop alla de här typerna av mobilerna så alla som hade en sån här skulle kommunicera med någon annan mobil. Någon slags peer to peer nätverk så. att det var nya noder kan man säga som att koppla ihop.
Speaker 2
Ja sina användare.
Tomas Eriksson:
Så det var det för att det sur egentligen.
Anna Leijon:
Det är coolt namn, alltså. Jag gillar det.
Anna Leijon:
Men pat, men vi tog ni måste ha tagit in riskkapital på neonode eller.
Anna Leijon:
Ja.
Tomas Eriksson:
Vi började ju vara finansiera själva tills vi egentligen fick fram vår första produkt.
Tomas Eriksson:
Då hade vi.
Tomas Eriksson:
Vi, vi tog in den första investeraren 2003 2004 och det var ganska sparsamma pengar, men.
Speaker 2
Och sen följde vi.
Tomas Eriksson:
Upp det med med ytterligare en till privatperson som investerade 2004.
Anna Leijon:
Du investerare liksom det, kan man säga.
Tomas Eriksson:
Så vi fick innan det här?
Anna Leijon:
Klassiska riskkapital venture Capital. Vi var ju runt och jagade.
Tomas Eriksson:
Kapital i Sverige men det var ju helt omöjligt när man sa att man höll på med någon form av hårdvara.
Tomas Eriksson:
Så att det är väl lite så än idag.
Tomas Eriksson:
Man ska helst hårdvara om man håller på med det så kan man köpa från Kina så att.
Anna Leijon:
Just det, men det var väl så här.
Tomas Eriksson:
Hur ska ni kunna konkurrera med Nokia? Eriksson var väl så här den stora?
Speaker 2
Frågan man fick?
Tomas Eriksson:
Och jag, vad svarar ni på det?
Anna Leijon:
Då?
Speaker 2
Det var det var ju en.
Tomas Eriksson:
Det. Det var i princip omöjligt att svara på, för det går ju såga sönder alla former av svar så att. Men jag tror att de som.
Tomas Eriksson:
Investerade i det här tidigt såg väl liksom entusiasmen som man hade och inget är omöjligt strategi.
Tomas Eriksson:
Det gjorde ju att många investerade beroende på vilka personer man var snarare än den idén man hade och som trodde på att.
Speaker 2
Ja lyckas de.
Tomas Eriksson:
Med det här så blir det lite jackpott tror där så att det var väl lite lite så folk såg på investeringen tror jag och och det är ju några som som investerar tidigt som fortfarande är aktiva som jobbar med fortfarande så att.
Tomas Eriksson:
Det har varit ganska långsiktiga relationer som vi har byggt också med tidigare investerare. Vad kul?
Anna Leijon:
Alltså, det är ju till och med börsnoterat eller neonode.
Speaker 2
Ja exakt vi.
Tomas Eriksson:
Vi.
Tomas Eriksson:
Tänkte så här, hur ska vi finansiera bolaget? Och här var väl 2007 då?
Tomas Eriksson:
Kom i kontakt med en amerikansk investerare för tänk så här men i u s a är allting det är alltid tio gånger ska man ta in en miljon här så det är tio miljoner i u s a och sen så sverige hade inte heller någon tradition att investera i techbolag överhuvudtaget.
Tomas Eriksson:
Då det här 2007 så att.
Tomas Eriksson:
Vi sökte kapital i Silicon Valley och hela de de de bitarna och då hittade vi några investerare som som investerade 5, 5 miljoner dollar 2007.
Tomas Eriksson:
Och de hade som villkor att vi skulle börsnoterade bolaget vid någon tidpunkt och där gick ju väldigt fort så att de vi märkte att de ville ju att vi ska börja det nu så vi gjorde en.
Speaker 2
Vi gick med på det.
Tomas Eriksson:
Och vi hade.
Speaker 2
Det finns ett stort.
Tomas Eriksson:
Amerikanskt bolag som heter micron, som.
Tomas Eriksson:
Motsvarar till Intel och nvidia och så vidare som gör en mikrochips och minneskretsar idag. Det är ganska stort företag.
Tomas Eriksson:
Grundaren till det bolaget som heter djur parkinson han.
Tomas Eriksson:
Blev överskickad till sverige för att göra en d d på vårt bolag så innan vi noterar oss att.
Speaker 2
Komma.
Anna Leijon:
Hit, så han är ju liksom.
Tomas Eriksson:
Någon slags minibuill Gates, så det var lite så här fascinerande att han överhuvudtaget kom över hit, men han var ju då partner i den här fonden som skulle investera och hade lämnat micron och sysslat bara med investeringar. Och sen så skulle han till Europa alltså. Han stannar till här i Sverige. Han.
Speaker 2
Kom förbi.
Tomas Eriksson:
Och sen så intervjuar han hela alla våra anställda och.
Tomas Eriksson:
Frågar en del.
Speaker 2
Vad ska man säga svåra?
Tomas Eriksson:
Frågor några enkla frågor egentligen, men ganska svåra att svara på och. Fick ju fram ganska mycket information baserat på det. Sen skrev jag en rapport de här investerarna och rekommenderade att de inte skulle investera i bolag.
Anna Leijon:
Men.
Tomas Eriksson:
De andra investerarna tyckte inte höll inte med honom så de valde att göra det ändå.
Tomas Eriksson:
Vad vad han så här främsta?
Anna Leijon:
Liksom synpunkt.
Speaker 2
Han skrev en ganska stor.
Tomas Eriksson:
Rapport om företaget man tyckte det var lite ostrukturerad. Han tyckte vi var, han kunde inte begripa hur så här få antal människor skulle göra allt det här.
Tomas Eriksson:
Med med all rätt självklart och att det fanns liksom lite interna konflikter i företaget, kanske liksom folk som.
Speaker 2
Ja så här lite.
Tomas Eriksson:
Lite det blir lite som när det kommer en sån här tung snubbe så är det många som tror lite att det är någon slags jesus som man kan bikta sig till eller någon man ska berätta allting så att det kommer fram väldigt mycket vilket var jätte jätte effektivt sätt att göra d d på.
Tomas Eriksson:
Verkligen, så att det var. Det var en massa olika saker så att jag tror det var ganska långt ifrån att han rekommenderade. Vi skulle få in pengar, men det var någonting hos de här investerarna som ändå valde att de gjorde det och sen så.
Tomas Eriksson:
Bestämde vi vad som noteras på nasdaq tvåtusensju i u s a och då köpte vi ett eller vad ska jag säga? Ett bolag som är noterat? Man har ingen verksamhet. Så här gjorde en så här robarce merger.
Anna Leijon:
Vi tog över.
Tomas Eriksson:
Det bolaget och ställde ut nya aktier och de fick en del aktier fast de blev utspädad till nittionio komma nio procent och sen så ja noteras vi som slags direktnotering på nasdaq.
Tomas Eriksson:
Och ja börjar började.
Tomas Eriksson:
Köra på för fullt.
Tomas Eriksson:
Sen så 2008 kom ju där spännande finanskrisen och vi.
Tomas Eriksson:
Ett stort misstag vi gjorde var ju att vi istället för att försöka lösa alla problem själva så anställer vi nu v d som.
Tomas Eriksson:
Lyckas lite haverera bolaget och.
Tomas Eriksson:
Ja nej, jag var tvungna att lägga ner en viss del av verksamheten och 2008 och bestämde oss för att fortsätta med med företaget och gjorde en slags rekonstruktion.
Speaker 2
Vilken del la ni ner?
Anna Leijon:
Liksom av verksamheten, det var ju.
Tomas Eriksson:
Mobilverksamheten och sälja produkter egentligen. Alltså. Då gjorde vi att vi tog de den tekniken som fanns inne i mobilerna och bestämde oss att sälja det till andra företag.
Tomas Eriksson:
Och det du var inne på i tidigare, den hette ju nen av vårt själva user inte face som jag hade utvecklat och operativsystem och den andra delen var själva touch. Den här optiska touchscret tekniken, så då börjar vi sälja det och. Det gick väldigt ganska.
Tomas Eriksson:
O k.
Speaker 2
Början vi.
Tomas Eriksson:
Fick vår första större kund 2010 som var sony, som vi lyckades övertyga att släppa ut en pressrelease på det här.
Tomas Eriksson:
Vilket de normalt aldrig normalt gör, så var nästan tvungen att.
Speaker 2
Tvingar de inte det, eller?
Tomas Eriksson:
Vi var tvungna att utmana dem så att vi inte gjorde ens den här produkten och de inte gick med på det, men absolut.
Speaker 2
Gick de med på det?
Tomas Eriksson:
Och då?
Tomas Eriksson:
Ja då tog det tog det fart igen.
Anna Leijon:
Och.
Speaker 2
Företaget finns.
Anna Leijon:
Ju än idag, så vad gör det idag?
Speaker 2
Det är egentligen samma sak.
Tomas Eriksson:
Så utvecklar.
Tomas Eriksson:
Touch teknik gest teknik för att tolka olika typer av.
Tomas Eriksson:
Användare, input med fingrar eller olika objekt så det sitter idag över 100 miljoner produkter på marknaden och ungefär 10 miljoner bilar. Så går det och köper en.
Tomas Eriksson:
En Volvo till exempel som sitter den här touch tekniken, alla Volvos.
Anna Leijon:
Det är även.
Tomas Eriksson:
En av få bilarna man kan använda med handskar om man kör.
Anna Leijon:
En annan typ av teknik.
Tomas Eriksson:
Än vad man har i många andra bilar, sen är det en drös andra bil su lär att lite andra bilföretag så att det är en ganska rejäl volym, sen har ju företaget.
Speaker 2
Andra större kunder.
Tomas Eriksson:
Bland annat samsung är ju en stor kund amazon till exempel h p som gör skrivare.
Anna Leijon:
Företaget.
Tomas Eriksson:
Har femtiofyra olika h p skrivare som sitter touch teknik.
Anna Leijon:
Herregud vad ballt och det är liksom det du eller ni 2 har uppfunnit från första början.
Anna Leijon:
Ja precis.
Tomas Eriksson:
Ja, men man kan väl säga att det utvecklades vidare så att vi min kollega lämnar ju neo 2009 sen så fortsatte jag själv med det här med med några andra partners i som vi har haft tidigare och.
Speaker 2
Ja och.
Tomas Eriksson:
Då utvecklar vi.
Tomas Eriksson:
Till början enligt en slags lösning som som inte var jättebillig och enkel och integrerad och sen så fortsatte vi med att utveckla egna integrerade kretsar så företaget har ju tre olika egna i c kretsar som har utvecklat då som gjorde det mycket nyttare för kunderna har integrerat tekniken de behöver inte kunna så mycket om hur det funkar utan man kunde köpa ett chip och sen lite mjukvaran och sen så kunde man bygga en egen produkt.
Speaker 2
Ja, jag förstår.
Anna Leijon:
O k.
Speaker 2
Ja men.
Anna Leijon:
Super gud vi har verkligen borrat i neonode här men vi måste ju hinna med u x stream också såklart så vill du bara berätta vad vad ni sysslar med där.
Speaker 2
Ja, det det är?
Tomas Eriksson:
Några olika.
Speaker 2
Men man kan ju säga att det det.
Tomas Eriksson:
Är liksom först försöker man ju lösa en del problem. Det andra är väl att vi försöker kanske inte alltid fokusera på problem, utan det är väl också för att göra.
Tomas Eriksson:
Vi har människor lite smartare, effektivare och lite med vår harmoniska och i slutändan kanske.
Tomas Eriksson:
Göra saker lite mer rättvist, så att det är väl.
Tomas Eriksson:
Grunderna där, men vi, vi ville bygga. Vi håller ju på med det här med realtidsstreaming och streaming av applikationer bland annat och sen bygger vi även i ett annat företag. Så bygger vi produkter på den här typen av teknik så att.
Tomas Eriksson:
Geoextre m gör själva motorvägarna och.
Speaker 2
Framtidens tjänster.
Tomas Eriksson:
Inom a i och så där det bygger vi i ett annat bolag som gör även så här wearables eller bärbara prylar som man har på sig det kan vara klockor mobiler hörlurar eller andra typer av.
Speaker 2
Saker som sitter på.
Tomas Eriksson:
Kroppen, som man har en slags.
Speaker 2
Kropps.
Tomas Eriksson:
Kroppsnära nätverk och sen så har man ett annat nätverk som är normalt 4, 5 g nätet som man sedan konverserar på.
Speaker 2
Så att.
Tomas Eriksson:
Vi.
Speaker 2
Bygger hela den.
Tomas Eriksson:
Plattformen i det här och?
Tomas Eriksson:
Men varför alltså?
Anna Leijon:
Varför ska man eller så här? Vad är skillnaden på att streama och ha i molnet till exempel?
Speaker 2
Ja det det.
Tomas Eriksson:
Kommer ju väldigt mycket nu inom det här med med artificiell intelligens, att man liksom vill bli lite smartare. Man kan ha olika assistenter som hjälper en olika saker, filtrera infon, filtrera information.
Tomas Eriksson:
Bygga olika prylar ge en idéer hjälpa med ekonomiska råd så att man om man har ett i q hundra själv så kan man ha en assistent som har i q hundrafemtio som dygnet runt hjälper den med olika saker.
Tomas Eriksson:
Och framförallt förbi lite smartare då och det där är ju väldigt viktigt inte bara för vi i i länderna utan utvecklingsländerna som har en konstant brist på information där man snabbt kan liksom få en ganska hög nivå av förädling av information och filtrering till och det få det som är väsentligt och då om man nu ska få den här all den här a i kraften som man måste liksom oftast köra i datacenter man kan liksom inte köra det i sin mobil.
Tomas Eriksson:
Då försöker vi bygga det här. Vi kallar det för last mile access liksom hur hur? Hur får man det från datacenter till sin mobil eller sin pryl?
Tomas Eriksson:
Och hur kan man få?
Tomas Eriksson:
Gör det här ekologiskt eller kan man liksom få ner i när du är miljövänligt?
Anna Leijon:
Då eller?
Anna Leijon:
Ja.
Tomas Eriksson:
Men hur kan man få nya strömförbrukning helt enkelt? Hur kan man?
Tomas Eriksson:
Ekolog datacenter kan man nämligen bygga i närheten av där kraften finns, till exempel så blir man.
Speaker 2
Ja.
Tomas Eriksson:
El och då bygger man det nära, kanske ett vatten, Vattenfall eller nära.
Tomas Eriksson:
Olika indkraftverk eller solkraft?
Tomas Eriksson:
Därför att det är ganska stora förluster med att transportera el så man vill liksom ha det så nära som möjligt. Sen kan man också i datacenter.
Tomas Eriksson:
Konvertera överskottsvärmen som man får från de här datorerna som man har där till att bygga.
Tomas Eriksson:
Pellets till exempel eller andra typer av energiprodukter.
Tomas Eriksson:
Om man nu har det väldigt nära så man får en slags återvinning och som är så hög och effektiv som möjligt.
Tomas Eriksson:
Så att minska utsläppen och sen är det också att när man kör väl ström strömslukande applikationer i sin mobil eller plock eller vad det nu är för någonting så.
Tomas Eriksson:
Blir den både varm och jag har inte så lång batteritid så att vi vill liksom att man flyttar alla beräkningar och allting som ska göras till datacenter och sen så visar man bara resultatet av det direkt i sin mobil så får man ner strömförbrukning rätt rejält.
Speaker 2
Kan man även?
Tomas Eriksson:
Då kan man även.
Speaker 2
Sänka priset så.
Tomas Eriksson:
Att man får ner priserna på till exempel en mobil eller klocka för att man behöver inte så avancerad hårdvara som många håller på med idag. Att man försöker liksom. Det är ju bara en skärm liksom.
Anna Leijon:
Ja, men precis barnskärm.
Tomas Eriksson:
Precis för att idag så försöker många tillverkare sätta in mer och mer snabbare hårdvara för att kunna hålla upp priserna och det.
Speaker 2
Gör jag också i.
Tomas Eriksson:
Slutändan att många människor, ett flertal människor som inte har råd med köpa mobilt för tiotusen kronor.
Tomas Eriksson:
Kanske inte har råd med 1000 Kronors?
Tomas Eriksson:
Kan få tillgång till den här typen av liksom information och tjänster på på att priseffektivt sätt. Sen finns det inte. Man kan liksom inte plugga in saker som vi tar för givet kanske.
Speaker 2
Länder som vi lever.
Tomas Eriksson:
I att att det finns ström överallt man kan liksom inte ladda sin grej hela tiden som vi gör nu så vi laddar den varje dag. Det det kanske är omöjligt att på många ställen.
Tomas Eriksson:
Och få ner strömförbrukningen så måste man kan man inte ha massa applikationer som ligger och slukar ström hela tiden i bakgrunden? Ja, men precis.
Anna Leijon:
I bakgrunden ja.
Tomas Eriksson:
Men vad är skillnaden?
Anna Leijon:
På alltså streama, liksom den installerade hårdvaran versus och har det i molnet. Det är jag inte förstår.
Tomas Eriksson:
Nej, man kan väl kalla det moan alltså? Det är ju det är mer en definitionsfråga. Oftast är det ju så att när man när man pratar om molnet så är det ju att lagra filer, databaser till exempel eller göra hemsidor så att man man har någon applikation som körs i molnet som där själva outputen från från den applikationen är en hemsida som man sedan öppnar i en browser.
Tomas Eriksson:
Skillnaden här är liksom att vi vi kör ingenting lokalt i i i till exempel en telefonhuvudtaget så att. Om man kör en browser, då kör man någon form av webbprogram just det man måste ha den.
Anna Leijon:
Installerad? Ja du måste.
Tomas Eriksson:
Ha liksom en en browser då som som.
Tomas Eriksson:
Exekverar någon kod som helst vill man ju då inte exekverar någon kod överhuvudtaget för att man vill att liksom datacenter ska göra allt grovjobb så att själva outputen från det vi gör, det är ju en bild eller flera bilder i form av.
Speaker 2
Ja en video.
Tomas Eriksson:
Stream och det kan vara ljud och andra outputs också de de beräknas och tas fram i realtid, så det är ingen fördröjning på det heller. Vi får väldigt effektiv.
Tomas Eriksson:
Vad ska man säga datatrafik så till exempel om man om man tar en applikation idag som är populär till exempel tiktok det funkar ju så att när man går in på den så laddar den ner massa filmer och sen så.
Tomas Eriksson:
När man liksom sveper mellan de här filmerna så har en redan laddat ner filmen, så den spelar i princip bara upp det man ser liksom.
Anna Leijon:
Ja och det gör man på.
Tomas Eriksson:
Instagram och andra typer av tjänster också bara för att det ska upplevas som väldigt snabbt. Det är bara det att du laddar ner väldigt mycket onödig data så att om du till exempel på på tiktok bara titta 2 sekunder på en film och sen har han laddat ner 10 sekunder så blir det oerhört mycket onödig data som laddas ner som inte används på något sätt.
Speaker 2
I i vårt fall då.
Tomas Eriksson:
Så laddar man bara ner det man ser.
Tomas Eriksson:
Och förstår.
Anna Leijon:
Ja.
Speaker 2
Exakt.
Speaker 2
Hur.
Tomas Eriksson:
Vad vad ska man ha 5 g till? Är det många som undrar?
Tomas Eriksson:
Och vi, det är väl lite svaret på det, det är ju det vi håller på med vad det är den infrastruktur som vi vill använda.
Tomas Eriksson:
Som fortfarande inte direkt är monopoliserad, till exempel som app stors idag, så att det gör ju det att.
Speaker 2
Ja, många kan få tillgång.
Tomas Eriksson:
Till det här utan att börja gå via någon App Store till exempel så kan man köra program utan att bör liksom få godkänt av en större bolag som har monopol på den här typen av tjänster. Men jag känner.
Anna Leijon:
Redan alltså på datorn, så liksom. Ja, det enda jag har installerat är ju typ webbläsaren alltså. Det känner jag verkligen att så här allting sker ju i webbläsaren. Jag har liksom vad? heter det word på drive och vad heter det? Ja, motsvarande Excel och. Liksom massa program där som jag använder och alla program som som jag använder använder jag ju liksom webbversionen av så det. Det har väl liksom redan hänt på datorn på ett sätt, eller?
Speaker 2
Ja men det.
Tomas Eriksson:
Kontrolleras ju fortfarande av en del stora bolag och sen så är det ju inte realtid. Det som händer utan det är ju typiskt att när man kör.
Tomas Eriksson:
Webbapplikationer så.
Speaker 2
Genereras inte.
Tomas Eriksson:
Dem direkt utan oftast är det du laddar ner i din browser är ett annat program egentligen. Man använder sin browser som ett slags operativsystem som man kör appar i det.
Anna Leijon:
Är att ju mer att.
Tomas Eriksson:
Browser är någon slags.
Tomas Eriksson:
Decentraliserad form av app operativsystem där man kan köra olika plugin och man kan köra olika typer av. Men det är ju en konstant övervakning av dig som privatperson så att man måste ju.
Tomas Eriksson:
Ja, du är ju i princip i händerna på på stora företag som skördar den här typen av information och säljer den vidare. Sen så att det här gör jag också då att man kan bli mer anonym helt enkelt man man kan mer demokratiskt liksom.
Anna Leijon:
Ja exakt ja, men jag fattar ja, men ni det är lite liksom generation 2 av det som redan sker liksom flytten till molnet så blir det liksom streaming då? Ja, jag. Fattar men. Gud vad coolt vilka är så här kunder typ?
Speaker 2
Ja men.
Tomas Eriksson:
Vi håller ju på med med 1 massa olika saker, allt från spelutveckling.
Tomas Eriksson:
All all vi håller på att titta på olika typer av spel det kan vara allt ifrån vanliga spel till såna här avancerade p c spel det kan vara.
Speaker 2
I gaming alltså.
Tomas Eriksson:
Casinospel eller ja vilken typ av spel egentligen som helst och de brukar.
Speaker 2
Ju otroligt.
Anna Leijon:
Mycket batteri och datorkraft liksom? Ja, precis sen.
Tomas Eriksson:
Kan man då? Vi har ju då ett.
Tomas Eriksson:
Vad som man kallar det för men tiktok förierad liksom man kan alltså svepa sig mellan olika spel direkt då så att de körs hela tiden stängs aldrig av så att man man har de gående då i ett datacenter och så kan man liksom byta mellan de med bara en svep så jag kan spela till exempel 10 casinospel samtidigt. Idag måste jag.
Speaker 2
Ladda ner ett i.
Tomas Eriksson:
Taget och sedan köra sedan ladda ner ett nytt och sedan köra och så vidare så jag kan ha liksom.
Speaker 2
Sen kan jag.
Tomas Eriksson:
Byta ganska enkelt att jag vill gå in på något annat spel, så jag behöver aldrig ladda ner någonting längre utan det jag är hela tiden aktivt.
Tomas Eriksson:
Jag förstår vad?
Anna Leijon:
Hur får man tillgång till det här i mobilen då liksom eller alltså er i kund? I det fallet är spelföretaget, eller hur?
Anna Leijon:
Ja så att man.
Tomas Eriksson:
Man kan ladda ner en app och sen så kan man då använda en viss del a i det här som kommer med förslag på olika applikationer kommer förslag på hur vad vad man kan köra så att det det fungerar som en en viss algoritm i det här då så att tanken är att man inte ska liksom behöva konfigurera någonting utan man kastar fram olika applikationer och tjänster sen så sveper man fram och tillbaka som är på tinder och man gillar och så sveper man höger tror jag.
Tomas Eriksson:
Och sen vänster om man inte gillar och sen så lär den sig med tiden vad man tycker är kul och ta fram förslag på på olika applikationer och tjänster så att. Tanken är att jag ska lära sig med med tiden och vad man gillar och i slutändan hjälpa en att filtrera mycket information som finns.
Tomas Eriksson:
Och ja gör alltså att man inte behöver gå in på 17 olika applikationer utan man kan ha en centraliserad centraliserat flöde till exempel som där man hämtar information från 10 olika sociala medier i ett. Jag förstår.
Anna Leijon:
Och den det appen heter uextree, eller?
Anna Leijon:
Under.
Tomas Eriksson:
Hösten och det kommer på på android och på i o s och ja.
Speaker 2
Jag menar en p c.
Tomas Eriksson:
Version som man kan köpa sin p c och sen så har vi även en browserversion.
Tomas Eriksson:
Och.
Speaker 2
Då kan man till exempel.
Tomas Eriksson:
Om du går in på en en vilken hemsida som helst, till exempel Expressen och sen så ser idag ser man en form av annons, men skillnaden är att här kan du då utan att liksom gå vidare och lämna den hemsidan. Spelad spel direkt på hemsidan. Man behöver liksom inte öppna någonting eller ladda ner någonting.
Tomas Eriksson:
Vad kan man tänka sig också att framtidens typ av reklam där man kan interagera med personen direkt i realtid utan att liksom behöva ladda ner någonting eller så?
Tomas Eriksson:
Och då alltså rätt mycket intressant, intressant form och direkt kommunikation med sina kunder och sätt att bygga en liksom reklam som är väldigt, väldigt specialiserad för den som som tittar på det ja.
Anna Leijon:
Men exakt och vem vem är det ni betalar eller tar ni betalt för nedladdning av appen från privatpersonen?
Tomas Eriksson:
Den är gratis.
Anna Leijon:
Vår appen är.
Tomas Eriksson:
Liksom slags trojansk häst, den den förmedlar.
Anna Leijon:
Ja man laddar ner den.
Tomas Eriksson:
Och så får man den som en tunnel till olika applikationer och som gör att man kan installera dem och då får man beroende på om det är företag eller privatpersoner. Och initialt jobbar vi primärt med andra företag som vill ha ut det här och betalningsmodellen. För det är tvåfaldig. Det ena är reklamintäkter att vi vi har.
Tomas Eriksson:
Injicerat reklam på olika sätt i det här. Det andra är att vi vi tar betalt för.
Tomas Eriksson:
Licens för användarsystemet då som. Sätt så har ju ett användarperspektiv så är det primärt reklam så att vi.
Speaker 2
Visar.
Tomas Eriksson:
Några pengar på precis som Youtube eller Instagram så att man kan inte betala för.
Anna Leijon:
Att slippa reklamen då?
Tomas Eriksson:
Precis, men det är upp till de företag vi jobbar med så vi vi bygger ju mycket.
Tomas Eriksson:
Liksom fundamentet till att göra det här och se till att det funkar primärt på mobiltelefoner och klockor och såna mobila grejer. Det finns ju inte riktigt idag, så det är ju det vi som problem försöker lösa så att kunderna initialt är ju andra företag. De som vill ha ut sina appar och tjänster men kanske inte alltid vill gå via en App Store som vill ha ut med produkter snabb testa nya applikationer på kunder utan att ladda ner någonting.
Tomas Eriksson:
Och ja så det, det är ju mycket inom inom det som initialt kommer ut på marknaden.
Anna Leijon:
Och uppsidan för konsumenten att ladda ner den här. Det är att det går snabbare liksom.
Anna Leijon:
Ja.
Tomas Eriksson:
Precis man kommer vår. Vår ambition är att man inte ska märka någon skillnad om man kör den här applikationen lokalt i sin mobil eller om man kör den från ett datacenter.
Speaker 2
Så det är tekniken vi?
Tomas Eriksson:
Har byggt för själva upplevelsen blir man tror att man kör det här lokalt men att det det går ja det körs inte i i din mobil överhuvudtaget fattar men för alltså.
Anna Leijon:
För någon som inte ens tecknöd så är inte det här eller så här de bara. Det är ju samma sak. Varför ska jag ha den ena eller den andra? Jag tycker det är skitbra, men jag menar liksom den normala kanske.
Speaker 2
Det här är ju liksom ett.
Tomas Eriksson:
Vi tror ju på att allt kommer streamas förr eller senare. Jag menar, det är ju inte så många idag som.
Tomas Eriksson:
Ladda ner musik och sen liksom spara på sin på sin lagningsmedia i mobilen och sen spelar upp det det kanske man gör om man.
Tomas Eriksson:
Ska sitta på något flyg där man inte har uppkoppling, men nästan alla applikationer idag går ju inte att köra om man inte är uppkopplad det finns.
Speaker 2
Liksom.
Tomas Eriksson:
Nu ser man det som det som har hänt är väl att det här med 4 5 g har kommit som gör att man liksom blir helt trådlös och nästan täckning i princip överallt och sen så utvecklas det vidare nu med satellitkommunikation eller kompletteras med satellit och kommunikation och man är till och med börjat titta på 6 g framöver, liksom så att.
Tomas Eriksson:
Förr eller senare kommer det att ha koppling i princip överallt och även där du inte råkar ha det så har du ingen betydelse för inga applikationer som länge fungerar. Om man inte är uppkopplad och då tänker vi så här, då borde man ju inte ens köra applikationen på på sin pryl. Om man är alltid uppkopplad ändå.
Tomas Eriksson:
Så att.
Tomas Eriksson:
Om jag.
Speaker 2
Förstår.
Anna Leijon:
Vi får se hur fort det går.
Tomas Eriksson:
Men det är vår ambition, liksom att göra det så att man man kommer åt.
Tomas Eriksson:
Applikationer var man än är och på vilken pryl som helst, allt från om man har en en vattenkokare hemma till 1 en självkörande bil. Det finns liksom ingen begränsning i vad man kan använda det till. Eller ja, gud.
Anna Leijon:
Jag förstår shit, det här är supercoolt. Tiden springer tyvärr iväg lite grann.
Anna Leijon:
Men jag har lärt mig supermycket verkligen varit superballt, men om vi försöker liksom.
Anna Leijon:
Runda av lite grann vill du dela med dig av några liksom kriser och misstag som du har råkat ut för på vägen och hur du hanterade dem?
Speaker 2
Ja det här med.
Tomas Eriksson:
Att liksom.
Tomas Eriksson:
Det finns inte alltid genvägar. Man försöker hitta genvägar, liksom om man är liten och så och startar upp någonting.
Tomas Eriksson:
Men de det är oftast en illusion och det andra är väl att.
Speaker 2
Ibland tror man att.
Tomas Eriksson:
Att andra.
Speaker 2
Ska.
Tomas Eriksson:
Lösa ens problem till exempel om man anställer en v d eller någonting när man försöker expandera så kanske man hoppas på att den ska lösa allting åt den bara vi får in den här personen eller.
Tomas Eriksson:
Många investerare tänker ju så att det är bara anställa en ny v d så löses allting men men oftast är det ju inte så utan man måste ta tag i de här problemen som finns och så tycker jag att.
Tomas Eriksson:
När man ska jobba inom bolagsform så kan man ha en liten effektiv styrelse som kanske ibland delvis arbetande styrelse och någon form av advisor board som som egentligen inte har något ansvar men som kan hjälpa en kontakter och och.
Speaker 2
Ja viktiga.
Tomas Eriksson:
Liksom samarbetspartner som man kanske behöver.
Tomas Eriksson:
Så.
Speaker 2
Att det andra.
Tomas Eriksson:
Är väl att.
Speaker 2
Om man ska liksom ändra.
Tomas Eriksson:
På invanda mönster till exempel det här med att man ska svepa på mobilen så tog vi ett lång tid.
Tomas Eriksson:
Och ska göra större förändringar så blir det viktigt att man är lite överfinansierad för att man ska liksom komma fram till någon form av lönsamhet så kan det ju ta väldigt många år.
Tomas Eriksson:
Och jag tycker också att man ska försöka lita på sin Instinkt att inte lyssna på såna här. Nej, tjejer och. Till exempel så.
Speaker 2
Var det ju många som?
Tomas Eriksson:
Tänkte så här, men det går väl inte bygga en mobiltelefon och hur ska ni klara det där och så vidare så att de lyssnar inte på den typen av individer?
Tomas Eriksson:
För det finns rätt många såna. Det finns ganska få som genomför saker i ganska många som.
Tomas Eriksson:
Ha åsikter och efterkonstruera saker och sådär.
Tomas Eriksson:
Sen är det väl bra att man har någon slags.
Tomas Eriksson:
Liksom håll på att kunna testa produkten själv eller de som beror på hur många man är, men liksom att man har en känsla för produkten så att.
Tomas Eriksson:
Många idag till exempel som vi hade en en v d som inte ens hade vår mobiltelefon där han köpte en annan mobiltelefon man måste liksom kunna sätta sig in i.
Tomas Eriksson:
I hur det fungerar för att kunna förstå uppskalningen och förstå liksom hur man ska gå till väga sen när man ska expandera och i slutändan självklart kunden liksom vad, vad är det kunderna vill ha?
Tomas Eriksson:
Vi hade ju en idé med mobiltelefoner att det mest ungdomar som är liksom vill ha den här som kan anamma den här typen av ny teknik med.
Tomas Eriksson:
Med svep liksom äldre personer har svårare att ta sig till det och är väldigt varumärkefixerade att. Och det var ju ganska rätt sätt att se på det, så det är väl några grejer.
Anna Leijon:
Gud tack så hemskt mycket superbra tips.
Anna Leijon:
Jag måste också fråga jag glömde fråga men vad vad har ni för text strax på u x stream hur har ni byggt den här appen.
Speaker 2
Precis vi.
Tomas Eriksson:
Vi har ju lite olika appar då eller olika applikationer kring det här och det först har vi själva backen. Delen som körs på datacenter sidan och det körs ju på Linux och Windows och det är själva.
Tomas Eriksson:
Serverbiten sedan har vi då olika klienter som vi har byggt på en drag till exempel i o s som är två operativstim och sen har vi även windows som vi bygger själva klienten på men sen har vi även byggt vi har inte pratat så mycket om det men vi har även byggt en digital klocka och i den har vi även byggt klienten på en embedt operativsystem som heter freartos så att vi.
Tomas Eriksson:
Gör att man kan köra jätteavancerade spel på en klocka till exempel. Eller ja, vi vi har olika avatarer som hjälper dig och assistenter och så där som hade det är mycket så här nya roliga grejer man kan bygga på saker som egentligen inte har någon beräkningskapacitet överhuvudtaget så att man vill ha.
Tomas Eriksson:
Kör accounter strike på på sin.
Speaker 2
Mikrovåksugn.
Tomas Eriksson:
Hemma, så ska man göra med den här tekniken.
Anna Leijon:
Fantastiskt o k. Shit vad coolt bra.
Anna Leijon:
Min allra sista fråga då vet du någon annan textskapare som du tycker att vi borde intervjua härnäst?
Tomas Eriksson:
Ja, det är flera. Jag vet inte riktigt, men om man om man tar Sverige så är det väl många innovativa personer som inte hört så jättemycket från. Det är väl till exempel Christian krönikägg från som jag bygger såna här supersportbilar.
Tomas Eriksson:
Vi ner på nerod.
Tomas Eriksson:
Har det sålt touchsystemet i den här?
Tomas Eriksson:
En av deras supersportbilar, så.
Speaker 2
Att ja.
Tomas Eriksson:
Han har varit där uppe en gång tidigare så jag har lite lite historier med dem, så han skrev vad kul att höra hur man liksom lyckas med allt det där med rätt fascinerande.
Anna Leijon:
Ja superbra, du får säga till om du har har någon mer också. Jag liksom har ju en osäckbar törst på nya techskapare att dokumentera.
Anna Leijon:
Super tack så hemskt mycket Tomas. Det var jättespännande att höra din story.
Tomas Eriksson:
Detsamma tack tack.
Anna Leijon:
Så hemskt mycket, då stänger jag av inspelningen nu.
Det och mycket mer i avsnittet. In och lyssna och glöm inte att prenumerera :)
