Podden tar en paus på grund av föräldraledighet. Följ allt annat podcasthosten Anna Leijon gör här!
I det här avsnittet av Techskaparna intervjuar Anna Leijon Jan Bolmeson som driver, tillsammans med sin fru Caroline, communityn rikatillsammans.se som är en kombination forum, blogg, podcast, bok, nyhetsbrev, youtube-kanal, instagram, twitter och diverse sociala medier. RikaTillsammanns har blivit känt för att promota ett sparande baserat på forskning snarare än på finansbranschens idéer. Det handlar mycket sparande i indexfonder men även rikedom i livet bortom pengar. Parallellt med RikaTillsammans driver han SaaS-bolaget Spirecta. Det är ett slags bokföringsprogram för privatpersoner som vill ta sin privatekonomi till nästa nivå. Vi pratar om hur man bygger ett community rent tekniskt och praktiskt, hur han startade som frilansare, vad en livsstilsentreprenör är, hur vi känner oss “oanställningsbara”, hur han har testat sig fram till en bättre intäktsmodell och hans batman-karriär som programmerare och mycket annat. Ett superintressant avsnitt som du inte bör missa! In och lyssna - finns i alla podcastspelare.
Bra länkar:
- RikaTillsammans
- Spirecta - Jan Bolmesons techprodukt som underlättar ekonomin för privatpersoner
Hej och välkomna till Techskaparna. En podd för och med de som bygger techföretag och -produkter. Jag heter Anna Leijon och med mig idag har jag Jan Bolmeson.
Jan har ett stort engagemang och många spridda engagemang. Han och hans fru Caroline Bolmeson driver hemsidan rikatillsammans.se. Det är framförallt en blogg, men de har också ett forum, en podcast, bok, ett nyhetsbrev, youtube-kanal, Instagram, Twitter och många andra sociala medier. Rikatillsammans AB omsätter 4 miljoner kronor och har så gjort stabilt under ett par år och med en vinstmarginal på omkring 50%. Jan har också många andra bolag. Bland annat bolaget Spirecta AB. De gör många grejer, men de har framförallt skapat sig en karriär och en inkomstmodell baserat på ett ämne som de brinner för väldigt mycket och ämnet är privatekonomi, sparande, FIRE-principen (financial independence, retire early) och så vidare. I det privatekonominästet har de byggt upp ett helt community och en hel värld.
Jan tycker att jag gjorde en bra beskriving. Han själv brukar beskriva det som att det började som en blogg, sedan en podd, sedan ett nyhetsbrev och sen mer och mer community. Community gillar han. Det var lite flyt så här i efterhand att han döpte det till “Rika tillsammans”. Det är en av få saker ett företag behöver få rätt från början, säger Jan. Det vill säga, själva namnet. Han hade lite tur med det. Att det blev just “tillsammans”. Det blir bättre och bättre och håller över tid. Tillsammans - där det handlar om att ha en välmående ekonomi och ett rikt liv. Det handlar inte nödvändigtvis bara om pengar. Ibland är det fokus på pengar, men pengar är en resurs, säger Jan, och särskilt för företagare. Det är en resurs bland många. Pengar löser vissa problem och skapar vissa möjligheter, men sedan finns det andra problem och möjligheter som inte har med pengar att göra överhuvudtaget. Jan brukar skämta om att pengar är superbra när man ska betala hyra, men att det är väldigt svårt att exempelvis få en bra relation med hjälp av pengar. Pengar är en förutsättning för att skapa sig det livet man vill ha.
Jag ställer sedan frågan: ni omsätter 4 miljoner kronor, men vad tjänar ni pengar på egentligen? Jan säger att han är företagare egentligen och har så varit i 20 år. När man har varit företagare så länge så har man troligtvis fler bolag än man behöver, säger Jan. De gjorde 2 miljoner i vinst. Ett annat problem med så många bolag är att äger man dem själv så blir man lätt slarvig med var inkomsterna kommer ifrån, eller jag blir det, säger Jan. Allting kommer inte från Rika tillsammans, utan också från sidoprojekt. I grunden är Rika tillsammans en influencerbusiness. De gör reklam. Det är det man tjänar pengar på. De som har följt Jan på senare tid vet att han gillar inte reklam inom finans. För finans är en av få branscher där man säger en sak och gör en annan, menar Jan. Inom finans är ett problem att många tror att den finansiella rådgivaren tjänar pengar på investeringarna, men problemet är att bankerna tjänar pengar oavsett. De tjänar pengar på avgifterna och allt runtomkring. Det är därför också jag tackade ja till att hänga med dig här idag, säger Jan. Influencermodellen som business är en dålig affärsmodell för man måste hela tiden skapa nytt innehåll och göra nya saker. Det skiljer inte så mycket från att driva konsultlåda. En timme såld är en timme såld. Jan gillar egentligen inte det, utan gillar mer företaget Spirecta i deras ‘koncern’. Det är en techprodukt och en prenumerationsprodukt som är skalbar. Gillar folk produkten och hänger kvar och betalar sin prenumeration då har man kvar resultatet från förra året idag och kan bygga på det. Jan försöker bygga upp det bolaget. Siffrorna ser jättefina ut med 30-50% tillväxt per år, men från låga nivåer. Det är fortfarande bara två år gammalt. Den affärsmodellen är mycket mycket bättre, tycker Jan. Som småföretagare måste man trolla med knäna. Jan tar exempelvis inte ut någon lön, utan betalar programmerarnas lön först. Sedan kan han lägga på sina egna kostnader och få bolaget lönsamt och sedan bygga upp det inkrementellt.
Sedan pratar vi om Jans resa inom entreprenörskap och hur den startade. Jan säger att många andra har fantastiska founding stories, men att han inte har det. Han jobbade som studentkonsult och läste teknisk fysik. På teknisk fysik lärde han sig framförallt att räkna. Som studentkonsult var han ute hos en kund. Konsulterna som hyrde ut honom fakturerade 500 kr och han fick 100 kronor i timmen. Där försvinner 400 kronor på vägen som inte hamnar i hans egen ficka, förstod han. Det var den ena motivationsfaktorn han fick. Sedan gillar han också teknikprylar och har så gjort i hela sitt liv. Han sommarjobbade exempelvis en hel sommar när han var liten för att kunna köpa extra ramminne till sin dator. En dag sade en kompis till Jan: vet du, om man har företag får man köpa saker utan moms och det är 25% rabatt och dessutom får man köpa det för oskattade pengar så då blir det 50% rabatt. Det är halva priset. Det var ett offer Jan could not refuse. Teknikprylar för halva priset lät fantastiskt, tycker han. Så Jan startade ett bolag. Sedan insåg han att man måste också fakturera för att få dra av momsen. Han ville egentligen köpa teknikprylar billigare, men behövde då komma på ett sätt att börja fakturera in till sitt bolag och började frilansa/konsulta själv istället. Sedan längs vägen blev det, som hans mentor sade till honom, “nu är du oanställningsbar”. Du kommer aldrig kunna ta ett vanligt jobb igen, utan ditt öde är att driva eget. Det har han sedan gjort sedan 2003 mer eller mindre. Det lär man sig av ganska mycket, säger Jan. Han byggde sin första techprodukt redan 2005. Det är lite som med boende, säger Jan, det är inte den första produkten man lyckas med, utan typ nummer 3 eller 4 när man har lärt sig massa saker längs vägen. Han hoppas att Spirecta är den som det ska bli. Jan själv ser väldigt tydligt hur han dragit influenser från de tidigare projekten som idag är nedlagda. Företaget kom helt enkelt först och sedan undrade han vad han skulle göra i företaget och började då frilansa. Han fakturerade 500-lappen själv istället och han kände sig sjukt nöjd som 22-åring. Det vanliga problemet är att man tar för lite betalt, lägger ned massvis med tid och kommer på i efterhand att “oj nu ska jag betala in moms” eller betala skatt och så vidare. Man lär sig längs vägen, säger Jan. Jag berättar att jag själv också frilansar som huvudsakliga inkomst så det är superroligt. Jag började ju också med att frilansa. Inom vilken nisch frilansade du, frågar jag Jan. Programmering, svarar han. Så han är utvecklare i grunden. Idag är programmering min batman-karriär, säger Jan. Den termen har han snott från sin kompis Robin. Det är någonting som de gör på kvällar och helger.
Det var en rätt rolig resa, säger Jan. Han började som programmerare och sedan efter hand som man frilansar så blir man bättre och bättre och kan ta mer betalt. Det är svårt att jobba som programmerare nu, säger Jan, för det ger sämre betalt än som managamentkonsult. Då slutade han programmera för det var billigare för honom att ta in någon annan som kunde göra det jobbet. Han hade exempelvis ett konsultuppdrag för ett stort TV-bolag via en mellanpartner och fakturerade 900 kronor i timmen. Då insåg han att han kunde anlita en indier för 10 dollar i timmen och skära emellan 700 spänn. Han insåg att det var alldeles för dyrt för honom att programmera. En annan insikt han fick, när han satt hos sin frisör för 3 år sedan, och hon berättade att “när jag gör yoga känner jag mig lugn, tiden försvinner, jag känner mig lycklig och kreativ och så vidare”. Jan satt där i frisörstolen och insåg att sådär är det för honom när han programmerar. Han hade slutat göra det som han egentligen tycker är roligt. Pendeln hade slagit för mycket åt andra hållet. Då startade han om resan. Nu gör han bara det han tycker är roligt och har ett team med andra programmerare som gör resten. När han försöker beskriva för Caroline säger han att “när vi designar rummet så målar jag den lilla väggen och sedan när det känns tråkigt och så får de andra måla de andra väggarna”. I början tyckte han att det kändes taskigt - “får man verkligen lov att göra såhär”? Det är så roligt. Med hans företag är inte ambitionen att bygga nästa Spotify, Storytel eller nästa världsherravälde, och det har han pratat mycket om i sina egna avsnitt i sin egna podd, att han bygger företag som livsstilsentreprenör. Syftet är att kunna försörja honom och Caroline. Kan man sälja eller inte sälja företaget och göra en exit, det är inte det primära.
Jag berättar att även jag köper in på företagarspåret. There is no turning back. Jag ser till att jag tjänar pengar inom företagandet. Det är väldigt likt och väldigt intressant jämfört med Jans resa. I andra techpoddar, berättar jag, bjuder de bara in företag med unicorns-potential, och struntar i livsstilsentreprenörerna. Jag berättar att jag exempelvis hade med en grundaren från presentjakt.se. Han har byggt en liten site, en affiliatesite, som föreslår presenter till mormor och farmor, och driver den själv och är nöjd med livet. Det behöver inte bli så stort och bombastiskt hela tiden med riskkapital och hela cirkusen runt omkring. Jag vill promote:a entreprenörskapet som livsstil och som hållbar ekonomisk livsstil, säger jag.
Jan håller helt med. Om vi tittar på investeringsvärlden - med Warren Buffet i spetsen - en hjälte som alla ser upp till. I techvärlden har vi Klarna, Storytel eller dessa i sverige. Bara det att vi känner till dem vid namn, såsom Skype, Klarna, Storytel, Minecraft, påvisar hur exceptionellt detta är. Om detta var vanligare hade vi inte känt till det, säger Jan. Det hade varit mycket svårare att nämna 30 livsstilsentreprenörer, men det är mycket vanligare. De får inte samma uppmärksamhet som det bombastiska som du säger, säger Jan. Tittar vi på Sverige - och att marknadsföra företagande - så måste man inte alltid försöka göra hela Klarna-grejen. Jan lägger också till att “9 av 10 företag läggs ned”. De allra flesta kommer inte ens till börsen. Kommer man till börsen har man kommit väldigt långt i sin företagsresa. Även på börsen - den genomsnittliga tiden på börsen är 7,5 år, säger Jan. Livsstidsavkastningen (hur mycket den här aktien avkastar totalt under sin livstid) är minus 100% (-100%). Det är en av de poängerna som Jan gillar att göra och som provocerar folk. Det är sådant som är helt sjukt och som man inte pratar om, säger Jan. Alla uber-företag och så vidare. De råkade överleva i en konkurrenssituation med miljoner andra företag. De råkade överleva. Om man sedan tittar tillbaka finns det många avgörande delar med skicklighet eller tur. Vi har oftast hört talas om dem som hade tur, säger Jan. Jim Collins skrev boken “Good to great” där han analyserar vad det var som gjorde företag great. De utsagorna förföll sedan. Det lilla företaget - det lilla entreprenörskapet som sysselsätter ett par människor, är viktigare för landet, samhället, för människor än de här stora. Det är hållbar ekonomi. Riskkapital kan skapa osunda incitament, eller psykologisk press och media negligerar den lilla entreprenören. I politik pratar man ofta också om att man är “för småföretagare”, men de får sällan ta någon riktig plats.
Jag berättar att jag ville lyfta upp de här som gör det - de som är indiehackers, självfinansierade, och dela deras entreprenörskapsresor. De får aldrig synas i Breakit och de bombastiska mediebolagen är inte intresserade. Jag tycker de är mer intressanta, säger jag, och Jan säger “Amen”.
Hur började rika tillsammans, frågar jag sedan Jan. Som det mesta annat, säger han, genom olycksfall i arbetet eller en svordom. De flesta företag börjar i en svordom. Det är de här företagen som är så viktiga. Företagen som börjar i en frustration. Rika tillsammans började i en frustration. Jan började med programmering och management consulting. Även det började i en frustration. Jan har investerat på börsen i 12 år. Han har förlorat nästan alla sina pengar två gånger om. Första gången i IT-bubblan och sedan i 2008 års finanskris. Finansbranschen är inte på min sida, insåg Jan. Träffar man en finansiell rådgivare ställer de tre frågor: hur mycket pengar har du, var har du dem och hur mycket av dem kan jag få? Det är ofräscht egentligen, säger Jan. Han kände sig sjukt ensam med att tycka så. Han hade ingen att prata med. Folk i hans omgivning sa bara: skaffa dig en bra utbildning, ett bra jobb, spara och köp sedan ett hus och sedan ökar det i värde. Jan är 80-talist for the record så att vi förstår vilket perspektiv han kommer ifrån. Jans mamma och folk i hennes generation säger alltid att “huset är den bästa investeringen” och “ni har så tur med räntan”. Minsann på min tid var räntan på 15 % och nu är den bara 2%. “När vi köpte på 90-talet…”. Jan tillägget att den fasta inflationen var då 13%, de hade 100% ränteavdrag, och reallöneökningar på slutet av 70-talet på över 15%. När Jan insåg det här insåg han också att det var lite bullshit. Om man skrapar på ytan så inser man det, säger Jan. Jan började då prata om sin resa och testa massa saker. Vissa grejer med framgång och andra med mindre framgång.
Han skrev om det på nätet. Han började locka till sig andra ekonomikompisar. Det var som att han slängde ut en fråga “Vill ni leka med mig?” och började diskutera med andra. Längs vägen växte hemsidan. Fler och fler kände igen sig. Det växte. Jan försökte inte förvalta. Han ville absolut inte förvalta andras pengar. Det som skiljer hans business från andras är bland annat att inom finans får man inte bete sig hur som helst. Man konsultar ofta, men läsarna vill ofta ha finansiell rådgivning men det får man inte göra. Man måste ha tillstånd från Finansinspektionen (FI) för att få ge finansiell rådgivning. Systemet är helt riggat, menar Jan. Som småföretagare kan man inte få dessa licenser. De kostar asmycket pengar och man måste vara ett jättestort företag. Bara att ha licensen kostar 500 000 kronor per år för att få ha kvar sin licens. Då fick Jan ett tips från en juristkompis att när han fick frågor så skulle han skriva dem på bloggen. Då blir det inte finansiell rådgivning eftersom ingen kan förvänta sig att få rådgivning från en veckospalt. Då blir det inte finansiell rådgivning per say. Särskilt om ni är flera som svarar, menade juristkompisen, utan ut med allting på bloggen och svara aldrig på mail privat. Så då lade Jan ut de frågorna han fick och så började folk kommentera. Ut med allt på bloggen, blev det. Så blev det diskussion. Communityt började byggas upp. Det är alltid någon som inte håller med. Diskussionen kommer och det blir roligt, säger Jan.
Nu när Jan berättar förklarar han att han förkortar en resa på flera år. Det var inte enkelt och det var flera år och det var mycket att testa och misslyckas. För 3 år sedan gjorde de sedan ett viktigt byte. Det återspeglar hur viktigt det är och att plattformen spelar roll. De hade innan en kass plattform och kommentarer i Wordpress. Det skapade inget engagemang. Det var svårt att kommentera, man måste registrera sig, det var svårt att citera och så vidare. De bytte då till en forumplattforum och från att ha 10 kommentarer om dagen, när han kunde läsa alla och kommentera på alla kommentarerna, så har de idag 500-600 inlägg om dagen. Det är en helt annan nivå. Det var en viktig insikt, säger Jan, att mjukvaran man använder skapar engagemang i sig och att det kan tiodubblas om man väljer rätt. Från Wordpress till Discourse, gick de, och det var ett lyckokast. Jan hade hört från kompisar - folk i branschen - som gillade Discourse. Hans community gillar det också. Jag frågar sedan om de hostar själva och om de betalar för Discourse. Ja, säger Jan. Hans mentor, och människor runt om honom, och hans första mentor för 20 år sedan, sade att, som företagare, ska man försöka delegera allting som någon kan göra hälften så bra som du eller hälften så dyrt. Det citatet ger en cred. Om någon kan göra det hälften så bra så räcker det för att delegera det. Man ska fokusera på det som man är bra på. Sitta och hosta.. Då sparar man någon tusenlapp per år, men att delegera ut det blir det någon annan som har ansvar. Då kan Jan maila, fråga stället för att installera allting själv. Jobbigt att själv behöva sitta och felsöka, uppdatera, köra backup-rutiner och så vidare. Jan gör inte bokföring själv heller, utan outsourcar det också. En nyckel är att outsourca så mycket som möjligt. Man måste figurera ut vad är kärnan är, som ingen annan kan göra, i din affär och hålla kvar vid den. Jag berättar om mitt forum “Frilans, tech, egenföretagande” och att jag har fått det gratis. Jan berättar att han är skitdålig på det där. Man ska fråga och våga fråga. Måste dock hosta på deras domän så det är negativt, berättar jag.
Jan skrev blogginlägg och artiklar, kommenterade, och det möjliggjorde att det växte ännu mer. Jan såg efterfrågan. Generellt i företagande tycker Jan att företag är dåliga på att lyssna. Lyssna på vad det är kunderna säger. Många företag har ett inifrån och ut-perspektiv. Om man ska hårdra det - vad vill vi sälja? Å andra sidan, vad är det kunderna faktiskt vill köpa? En fråga - vad vill jag sälja mot vad vill mina kunder/mitt community köpa, säger Jan. Det innebär ofta värderingskonflikter och det är inte alltid samma sak. Ibland överlappar det - då blir det superbra. Communityt ville ha någonstans att hänga. Många andra vill inte hänga på forum för det kändes “så 1990”. Andra vill ha nyhetsbrev, vissa lyssnar bara på podd och andra bara på youtube. Jan har lyssnat och spridit ut sitt budskap i många olika kanaler. Lyssnar du på podden måste du inte vara i forumet och så vidare, säger han.
Angående värderingskonflikter, fortsätter Jan, han har ju promote:at indexfonder väldigt hårt. Jan säger att “du kan inte slå marknaden, utan du ska äga hela höstacken. Försök inte ens leta efter nålarna, för det kommer bara kosta dig tid, pengar, energi och även kosta pengar - så du kommer göra förlust på det”. Indexfonder är enkelt och forskningsbelagt. Det tar dock bara 15 minuter och sedan gör du ingenting på tio år. Det är såklart supertråkigt. Många i community har intresse för ekonomi och sparande och många har frågar Jan “vad är nästa grej?” Vi har fattat detta med indexgrejer. Jan fortsätter: det där nästa grej det funkar inte. Då vill inte han prata om det eller sälja det budskapet. Jan skulle kunna säga “Här är nästa grej - krypto eller vad som helst”. Då hade folk flockats sig dit. Poängen Jan försöker göra är att “lyssna på vad dina kunder vill ha, försök tillfredsställ det och stå kvar i dina viktiga värderingar för dig själv. Man kan heller inte vara till för alla. Det här blir lite självcoachning, säger Jan, och det är lätt att säga det till dig, men svårt när man sitter i processen själv. Man måste också skilja på feedback från kunderna som är relevant och den feedback som är något att bortse från.
Det är inte sexigt, men det är sanningen. Gräset är grönare på andra sidan, tror man. Någon i Jans forum skrev: “the grass is always greener on the side that is fertilized with bullshit”. Det är många poänger i det. Mycket i finans har handlat om krypto - det är det som får plats i media, det som är spektakulärt. FTX och kände VC-bolag inblandade. Det är klurigt. Det behöver man fundera på - och det är en pågående diskussion i communityt. Affärsmodellen spelar väldigt stor roll baserat på vad man vill göra. Vissa affärsmodeller är bättre eller sämre för att uppnå vissa mål. För att tjäna mycket pengar - det är ett stort intresse i min communityt - är en affärsmodell med inbyggd hävstång bra. Exempelvis att köpa fastighetsbolag. Det är mycket enklare att bli rik på än en konsultlåda där man säljer konsulttimmar. Det är ingen hävstång i en konslutllåda. I en fastighet - där kan du ha jättehöga banklån, det är också en inneboende värdeökning, det görs heller ingen mer mark, att bygga fastigheter blir svårare och svårare och så vidare.
Livsstilsföretagen - ibland saknar de en grej - och det är att ibland stanna upp och fråga sig “vart är jag på väg?” Är jag på väg i den riktningen jag vill och hjälper det mig att nå de här långsiktiga målen? Vi är ganska många som har små företag, berättar Jan, och vi brukar diskutera tillsammans i ett kompisgäng. Vi har för små företag för att ha någon regelrätt styrelse så de brukar leka att de sitter i styrelsen i varandras bolag. De ägnar 3 timmar på ett företag och sedan 3 timmar på den andres företag och så vidare. De leker att de sitter i styrelsen hos varandras bolag. Bra för det ger ett utifrånperspektiv. “Om jag hade drivit din business så hade jag gjort de här grejerna”. Det Jan försöker säga är att i sitt företagande behöver man skilja på om man jobbar “i affären” eller “på affären”. De flesta är duktiga på att jobba i affären, man har arbetarhatten på sig och gör en massa doings, men man tänker inte utifrån ägarperspektivet. Var är ägarhatten eller chefshatten? Jan brukar försöka tänka jättemycket på det. Funkar nu, men funkar det de tio kommande åren och är detta någonting jag vill göra om tjugo år? Jag har konsultat nu i snart 20 år. Konsulting är ganska kass affärsmodell - det är dock enkelt att komma igång, enkelt för att underhålla en affär, alla förstår den, men en använd timme är en använd timme. Vad är nästa steg? Då gör vi blogg, började Jan, och skriver en bra artikel eller ett bra avsnitt som kan vara aktuellt idag och aktuellt om tre år. Då kan man få lite mer tillbaka på den nedlagda timmen. Man skapar någonting som är mer beständigt. Driva blogg är också en affärsmodell.
Vi pratar sedan om att tjäna pengar på bloggen. De första 5-6 åren tjänade Jan inte en krona på bloggen, säger han. Ibland som företagare - och ett tips som han fick från sin mentor - är att duktiga företag har 3 projekt parallellt. Ett storebrorsprojekt som finansierar verksamheten idag, ett lillebrorsprojekt som ska finansiera verksamheten om 2 år och ett lillasysterprojekt som kanske ska finansiera verksamheten om 5 år. Man ska sedan lägga 60% av resurserna på storebror, 30% på lillebror och 10% på lillasyster. En halv dag i veckan ska ägnas åt lillasyster - ett projekt som inte är lönsamt idag, men kanske blir ett affärsområde om 5 år. En kompis hörde av sig som lyssnade på podden där Jan hade sagt detta i och han jobbade som managementkonsult på BCG. Kompisen berättade att de hade någonting som kallades för BCG-modellen av Boston Consulting Group. De brukar ta en miljon betalt för denna modell. Det garvade de gott åt. Jan tillämpar storebrorsmodellen och jobbar med överlappningar och har alltid försökt göra detta parallellt. Rika tillsammans var hans lillasyster för några år sedan. Sedan blev det lillebror och någonting han kanske kan tjäna pengar på. Sedan blev det storebror. Det är nu huvudverksamheten parallellt med andra sidoprojekt. Det finns dock begränsningar i detta.
Jan har släppt ett poddavsnitt, en artikel nu i 277 veckor i rad. Jan har inte haft semester från bloggen på 277 veckor. Det är 5 år i rad. Han börjar bli trött. Han ser inte sig själv släppa ett poddavsnitt i veckan till dess att han är 65 år. Det här insåg han för 2-3 år sedan. Det gör han bara inte. Då började hans lillasysterprojekt Spirecta. Det verktyget används för att ha en välmående och harmonisk ekonomi. Det är en prenumerationstjänst och ett bokföringsverktyg för privatpersoner. Det tar tid att bygga upp. Nu lägger han 60% på Rika tillsammans och 30% på sidoprojektet. Tanken är att det ska ersätta Rika tillsammans. Så att han ska kunna säga att jag släpper bara avsnitt när jag har inspiration eller när jag tycker att det är roligt. Jan vill inte lägga ned det, utan göra det mer när han vill istället för så ofta. Kanske varannan vecka, var tredje vecka eller en gång i halvåret. Jan vet inte, men han kan göra det när han vill för att han har en säker intäktsström som kommer från prenumerationsaffären. Där affären inte går ut på att han måste leverera någonting nytt varje vecka. En prenumerationstjänst som hjälper folk att få en bättre privatekonomi och ha det rullande istället. Jan har testat på en massa affärsmodeller längs vägen. Det finns en meme på nätet som beskriver att den enklaste formen av entreprenörskapet är att sälja bananen (om man har en banan). Nästa svårighetsgrad är att utbilda på bananen (då har man kanske 10 pers man kan man sälja en utbildning till). Det sista är att göra någon värdeökning eller egentligen digital utbildning så man inte behöver stå framför de där tio personer - en digital skalbar utbildning, helt enkelt. Att automatisera det. Göra jobbet en gång och få betalt flera gånger för det. En NFT-banan, säger jag. Man ska kunna sova på natten också kring det man säljer, säger Jan. Frilans är en segway till entreprenörskapet, avslutar jag.
Sedan berättar jag om Konsultmäklarlistan. Där kan man betala för en premiumplats, vilken är en typ av influencermodell. Den är relativt hållbar för det krävs inget nytt content. Många tittar på listan varje månad och varje dag utan att jag behöver göra någonting. Man gillar ju inte innehåll som blir inaktuellt nästa vecka. Jan berättar att det är dels därför han inte gör “nästa aktietips”. Inte bara för att det inte fungerar, utan dels också för att då har han bara gjort om sin konsultlåda till en där han säljer artiklar istället. Det är fortfarande att man “säljer timmar” i slutändan. Det är ingen förbättring, säger Jan. Han vill göra det som är Evergreen. Det går emot hans värderingar. En artikel om buffert exempelvis, den är lika aktuell om fem år som den är idag. Det är lätt att säga att man skriver den artikeln och sen behöver man inte lägga ned så mycket jobb på den mer, men man har en annan typ av jobb såsom SEO-arbete, spela in denna podd och så vidare. Det kan verka som att det inte är något jobb, men det är kanske 10 års jobb i bakgrunden som man får betalt för.
Med Spirecta blir det annorlunda. Det är lättare att sälja en konsulttimme för 1 000 kronor i handen eller 2 000 kronor i handen. Det är mycket pengar på kort tid. Det är dock inte en hållbar business långsiktigt. Första gången du skrev artikeln fick du inget betalt och inget dag 2 eller dag 3 heller, utan uthållighet över tid och att promotea kontinuerligt har gjort det, säger Jan. Det kanske blir ett öre om dagen om man slår ut det på allting. Så blir det mycket pengar över tid, men man har gjort mycket jobb längs vägen. Det är en orättvis beskrivning. Funkar kanske i din business, men för mig, säger Jan. Om Jan hade gjort det där med de bästa fonderna exempelvis - det är redan många som gör det. Den som är bäst är den som betalar mest. Det hade inte varit en långsiktigt hållbar affär. De få gångerna där Jan tar in samarbeten som inte är indexfonder, som är det som forskningen säger är bäst, så får han direkt mycket feedback att “det där är inte on-brand”, nu har du sålt ut dig och du är en skitstövel och så vidare.
För att vända på det: hade jag rekommenderat mina barn att bli influencers? Nej, säger Jan. Det urholkar ens själ, säger jag. Många influencers har gjort det i tio år, men det är inte utan kostnader. Ens publik driver en åt ett håll som man inte alltid vill åt själv. Eexempelvis en kille på Youtube som testade olika mat. Han hade dock inga visningar för det gör typ alla. Finns massvis med laga mat-kanaler. Så han lyssnade på sin publik som ville att han skulle käka två råa ägg, käka chilli, käka tre hamburgare och så vidare. Nu, tre år senare, är han idag överviktig, med sjukdom med fetma. Det blev bara mer och mer extremt. Ser tendenser åt det där håller, säger Jan. Om man lever på att följare betalar för det de vill se så blir det till slut väldigt svårt att inte ge dem det de vill ha. Det är en slippery slope. Jan upplever det väldigt tydligt, säger han. Man hamnar i värderingskonflikterna. Det är en sida av influensskapet som man inte pratar så mycket om. Det var ju bara någon bloggare alldeles nyligen nu som fotat någon som låg utanför deras dörr och då förlorade massvis med samarbeten och jobb. Frågan är om det är en schysst business? Ett misstag så tas en inkomst från en som man jobbat för i flera år för. Att driva företag är att göra fel 8 av 10 gånger. Men de två gångerna som man gör rätt bekostar de åtta gångerna man gjorde fel. Jan säger att han upplever att det klimatet är inte så nice runt just influencermodellen.
Sedan snackar vi techstack. Jan säger att det är lite skämmigt, men att han kör PHP som programmeringsspråk. Det är inte jättepoppis, men han har gjort det sedan 2000, säger han. Du kan väcka mig 3 på natten och jag kan funktionsbiblioteket i huvudet, säger han. Wordpress är byggt på PHP så det är inte ett helt dinosaurie-språk. Många programmerare tycker att det inte är ett riktigt programmeringsspråk. I backend använder de Linux, Apache, MySQL och PHP. I frontend: Node och på Node Vue (som är ett javascript-ramverk). Det funkar ganska bra, eller det funkar väldigt väl, säger han. Framförallt så outsourcar Jan allting. Jan gillar en site som heter upwork och som har microworkers. Jan pratar programmerarnas språk så han är en bra beställare. Det har han inte fattat förrän på senare tid. Han har folk anställda i Ukraina och i Indien. Han har distribuerade team och det funkar superbra. Jan säger att han hade aldrig haft råd att bygga Spirecta med svenska programmerare. Han betalar Pavel i Ukraina 11 dollar i timmen. Det är bra lön i Ukraina och nu särskilt under kriget. Det är också en anledning till valet av stack - med PHP är det sjukt enkelt att hitta internationella programmerare. De är anställda på heltid via Upwork. Det har Jan använt jättemycket. Med små medel uppnår man stora resultat. Det blir ett slags hävstång på Jans egen kompetens. Det är som med jobbet på TV-kanal där han fakturera dem 900 kronor i timmen och köpte in en indier för 11 dollar i timmen som gjorde jobbet åt honom.
Spirecta är ett techbolag som är helt mjukvarubaserad och skalbar. Det är till för privatpersoner som gillar att syssla med bokföring. För de som är nördigare i sin ekonomi och vill ha koll, som vill vända på varenda krona, och spara, kategorisera sina utgifter och så vidare. Precis som i sitt bolag kan du se balansräkning och resultaträkning fast för privatpersonen. Det är många som efterfrågar det här och det är lite av en livsstil, det här med FIRE (financial independence, retire early). Det här verktyget är till för den crowden. Spirecta är alltså ett bokföringsverktyg för privatpersoner. Det kanske låter supertråkigt, men det är inte till för alla. Det är till för de som vill ha resultat i sin privatekonomi. De kanske har problem med ekonomin. Jan brukar säga att ekonomi är penseln du målar ditt liv med. Om du vill gå ned i vikt behöver du ett mätverktyg, ofta våg. Bara att använda en våg gör ju inte att du går ned i vikt. Du kan heller inte bara träna och inte använda en våg för då är det oklart om din träning ger en effekt. Du behöver en beteendeförändring och då behöver du både ett mätverktyg och ett träningsprogram. Det finns massor av appar som har “utgiftskollen”. Jan brukar rekommendera dem för de är en bra startpunkt, men alla som har ett företag vet att inkomst och utgifter inte spelar så stor roll, utan det är balansräkningen som är mycket viktigare. Är du skuldsatt exempelvis så kommer balansräkningen påverka din resultaträkning. Apropå frustration så finns det många andra liknande verktyg, men de löste inte Jans problem. Spirecta är till för de med lite mer avancerad ekonomi - som kanske har sparande, investerande, konto på Avanza och Nordnet, en bank som exempelvis Swedbank, har eventuella företag - då är det svårt att få en helhetsöversikt. Framförallt - även om FIRE inte är ett uttalat mål, men tänk om jag kan leva på avkastningen på mitt kapital, säger Jan. En annan fråga är att som företag eller privatperson så kommer man att behöva betala räkningar varje månad. Det är ett långsiktigt återkommande problem. Du behöver betala dina räkningar i slutet av månaden. Jan säger att han inte har hittat någon väg förbi det där än. Jan gillar också att göra effektiva grejer och försöka lösa det här problemet långsiktigt. En långsiktig lösning - han vill inte sälja sina timmar, springa med hinkar och gå till ett jobb. Han vill kunna leva på avkastningen på ens kapital istället. Låta ens pengar jobbar åt en istället för att jag behöver jobba hårt för mina pengar, säger Jan. Det fanns inget verktyg där han kunde mäta - hur går det för mig på den här resan? Hur mycket av sina utgifter har Jan kunnat betala med avkastning på hans kapital? Hur länge, om jag slutar få inkomster till mitt företag idag, skulle jag klara mig? Vad är min runway? Det är koncept som är klara inom företagsvärlden, men de används inte inom privatekonomi.
Det var exempelvis en VD som var skitduktig på företagets ekonomi. Han visste allt om burnrate, runway, road to profitability och så vidare för företaget. Han hade full koll. Han ringde Jan och sa: Jan, jag tjänar 70 000 kronor i månaden, men det blir aldrig några pengar över. Vad ska jag göra? Jan sa: fast du driver det här bolaget framgångsrikt. Varför inte göra det du gör i ditt företag, fast i din privatekonomi? Vad hade du gjort om du hade haft det problemet i ditt företag? VD:n svarade att då hade jag tagit fram resultaträkning och balansräkning, likviditetsplan och så vidare. Jan konstaterat att VD:ns problem var inte ens ett kompetensproblem. Han hade kompetensen att göra det här redan, men kompetens stannade på jobbet, men man blir helt dum i huvudet när det kommer till privatekonomin. Det är fascinerande, säger Jan. Alla har varit på kick off med företaget. Alla har jobbat med strategiskt arbete med företaget, men man gör inte kick off med privatekonomin. Jan ställde sig frågan: hur kan jag göra alla dessa smarta grejerna som vi listat ut i företagsvärlden, fast för privatekonomin? Om ekonomi till privatpersoner. Hur simulera sin privatekonomi? När kan jag gå i pension istället för OM jag kan gå i pension, undrar Jan. Det är den typen av frågor. Det började med att bygga verktyget jag själv ville ha, säger Jan. Att scratch your own itch. Jan lyssnade på människor och han sitter själv i supporten för Spirecta. Det rekommenderar han även andra företag och personer i ledningen - sitt i supporten och i kundtjänsten. Du lär dig hur mycket som helst. Hör på vad dina kunder tänker. Jan har fått massvis med egna reflektioner efter det och han konstaterat att “gud vad många kreativa upplägg folk har i sina privatekonomier”. De har gemensam ekonomi, massvis med olika konton, sedan en lekpott, olika kreditkort och de kan ha det hela uppdelat eller samkört. Det är fascinerande roligt att se hur folk har gjort, säger Jan. En annan frustration med verktyget är att Jan får väldigt ofta höra från kunderna att “verktyget funkar inte”. Då kliar det direkt i fingrarna som programmerare. Det kanske är en bugg. En kund sa att “I somras så köpte vi en semester för 100 000 kronor och nu visar Spirecta att jag gick back 100 000 kr”. Då får Jan förklara att “du gick ju back”, men kunderna säger att “Spirecta funkar inte”. En annan sade att “Jag får inte in min mans utgifter” och då visade det sig att de hade aldrig pratat om deras ekonomi. Verktyget kastar ljus på ett problem i relationen ibland. Det kan vara för jobbigt att ta problemet i relationen och då är det Spirectas fel. Det är spännande, säger Jan. Det är spännande att jobba med ett verktyg som försöker göra en beteendeförändring. Det är lika mycket supportsamtal som coachsamtal och terapisamtal, säger Jan. Jag berättar för Jan att jag själv sitter i flera Google sheets och har koll på min ekonomi.
Ibland tänker Jan att han med Spirecta valt helt fel område med ekonomi för att det är så reglerat. Jan får exempelvis inte göra API-anslutningar till banker utan att ha en licens från FI. Bara själva ansökningen till FI är superdyr och så vidare. Att få licensen för att sen få tillgång till API:et och sedan bygga anslutningen till varje bank blir orimligt dyrt. De tar just nu en genväg med Tink som blir deras leverantör. De ansluter till leverantören och leverantören har tillstånden och så vidare och tack vare open banking. Det är tre parter på vägen istället för två. Det är rätt ofta så att bankernas anslutning inte funkar. Ibland är det Tinks anslutning som inte funkar till Jan och så vidare. Då säger kunderna att det är “Spirecta som inte funkar”, fast det är Swedbank som ligger nere ofta exempelvis. Det är strategiska beslut och insikter som Jan fått från tidigare techprodukter - att inte försöka förlita sig på en tredjepartstjänst. Saker och ting måste också fungera “as is”. Så Jan har byggt stöd för att man ska kunna importera från Excel, scrape:a kontoutdrag, göra copy paste, har kopplingat till Excel light och Excel avancerad och så vidare. Jan säger till sina användare att “automatiskt import i all ära, men det funkar när det funkar”. I Spirecta sitter du inte fast i varje fall genom att de enbart är beroende av en annan aktör. De har genvägar också. Det är också många som kör Freemium, men det är också en lärdom från tidigare techprodukter som Jan har byggt så de tar betalt från dag 1. De vill bara ha engagerade kunder. Spirecta är inte till för alla. Det är till för de som vill göra en ekonomisk förändring. Jan kommer inte försöka pracka på någon verktyget. Jan vill inte ha nöjda kunder, utan han vill ha fans. Anledningen till att Jan tar betalt är för att du äger din egen data. Jan kommer inte sälja din data vidare eller ha reklam och så vidare. Det handlar om ekonomiska uppgifter och det borde vara privat. Jan känner sig klar med den reklamfinansierade modellen sedan tidigare.
Företagande handlar om att allting som händer är en träning inför det som komma skall. Jan har exempelvis lärt sig att han inte vill ha reklam. Det har han testat på Rika tillsammans. Han vill heller inte ha en gratisversion för med det har han lärt sig tidigare att det är svårt att få folk att konvertera. Han vill ha betalt från början. Att han ville bygga en prenumerationstjänst fick han från annat projekt. Coachning och techhjälp har han också lärt sig att man måste ha. I det första verktyget hade han bara en techsupport, men det krävs att han kan hantera lika mycket mjuka frågor som hårda frågor. Han vill bygga ett community parallellt forum med verktyget. Det gör också att han inte så rädd för konkurrenter. Det är dock klart att en bank kan bygga ett likadant verktyg som Jan lyckats med med sina begränsade resurser, men Jan säger att han vill se den bank som har coachsamtal, som pratat med någon eller skriver artiklar om olika varianter av uppdelad ekonomi som man kan ha och så vidare. De mjuka värdena. En bank kan bygga ett likadant verktyg, men de kommer aldrig ha det nördiga intresset, säger Jan. De kommer heller inte ha opartiskheten, säger jag. Jan säger att det tar tid att bygga användarbasen. Om det blir ett community får det otroliga konkurrensfördelar också.
Jan berättar sedan att han inte har velat korsbefrukta Rikta tillsammans med Spirecta så mycket än. Problemet med en techprodukt är lite grann som att tänka på det som en vattenslang. När du har bränt det så har du bränt det. Om du släpper en produkt som inte är färdig eller som har buggar då har du bränt det förtroendet. Jan har därför hållit Spirecta ganska low key i Rika tillsammans-kretsarna. Han har inte pratat om det i sitt community. När du skalar en produkt som inte är typ Skype då växer också kundtjänst och supportärenden med det. Klarar du inte att växa kundtjänsten parallellt så har du problem, säger Jan. Jan har därför inte velat växa detta mer. Jag frågar om marknadsföring och Jan säger att det är “närmast sörjande”. Jan lägger ut lite frön. Folk som har Excelfilerna gillar han att göra ett experiment med för att se om de skulle uppskatta Spirecta mer än sin Excelfil. Jan gillar att inspireras av folks Excelfiler. Det är ett verktyg för oss tillsammans. Varje gång någon lämnar sin excelfil ska värdet Spirecta skapar vara större. De som lägger tid på sin Excelfil är intresserade. Då har man halva inne. Då är man halvt där. Det är ett tecken på att man har lyckats, säger Jan. Då skapar det värde för kunderna. Då kommer tillväxten av sig själv. Tillväxt är inte ett mål. Tillväxt är en effekt, säger Jan. Jan tror mycket på “Word by mouth”-marknadsföringsstrategin. När Jan känner sig trygg så ska han promote:a det såklart. Det är den långsiktiga planen. Då är Rika tillsammans marknadsplatsen. Tricket fram till dess är att lyssna. Du har fått två öron och en mun. Det är för att du ska lyssna dubbelt så mycket som du pratar, säger Jan.
Sedan pratar vi om att Jan har blivit citerad i SVT, TV4 och så vidare och jag frågar hur man blir det. Jan säger bara “stå kvar, stå kvar”. Journalisterna har hittat till honom. Jan kunde kommentera på artiklar ibland, men han har tydligt valt att inte kritisera. Andra får göra det de vill. Jan lägger inte tid på att kritisera. Jan vill inte skriva kritiska artiklar om andra eller om produkter som är dåliga. Det gör inte mitt liv rikare, säger Jan. Däremot försöker han visa på olika perspektiv. Han kan kommentera att “det finns det här med indexfonder också”. Det gjorde han i början för att hjälpa dem. Det finns den här artikeln som säger detta om forskningen. Jan tänker att han snarare ger journalisterna råd och hjälp så att de kan göra sitt jobb, precis som med kunderna. Hjälp dem att få ut ett värde. Kommentera på artikeln eller skicka artikeln, säger Jan. Man kan skriva “till nästa gång: här har du en artikel eller en person eller forskningen säger så här om det här”. Här är en sktibra artikel och här är ett litet tips och så vidare. Då upplever de inte det som kritik.
Sedan pratar vi om att engagera sina kunder till att bli ambassadörer och även sina anställda. Det är ett tips till oss som också vill bygga ett community, säger Jan, att lyssna på communityt. Att skapa tillsammans - samskapa. Jan känner ett tydligt skifte. Han vill inte fortsätta Rika tillsamman så som det varit de senaste 3 åren. Han brukar lägg en tråd i forumet om det och vara väldigt transparent. Det är vårt community, inte mitt community, säger Jan. Han vill skifta inifrån och ut-perspektivet. Det är inte ditt community som företag. Sätt dig i communityt istället för att titta på communityt ovanifrån. Alla människor vill bli hörda, sedda, respekterade och lyssnade på, men man behöver inte gå på allting som communityt säger. 1 000 personer har mycket bättre ideer än du själv. Våga ta emot det som kommer, men det är inte alltid så skönt. Jan har exempelvis fått höra att “Det var på tiden för det har blivit mycket sämre på sistone” och så vidare. Jan har kämpat som en gnu. Det har varit skitjobbigt, men då är tricket att inte gå i försvar, utan fånga sig själv och säga “gud vad intressant. Varför då?” Tänk inte på det som att ha en rörelse, utan jag är en del av vår rörelse. Mitt jobb med Rika tillsammans är att hålla uppe tältet. Hålla tältet uppe och bjuda in människor och skapa förutsättningar. Det är det Jan har försökt göra över tid. Med Spirecta försöker han nu också bygga upp ett community. Det är inte samma som Rika tillsammans. Jan kör Discourse på båda ställena. På Rika tillsammans kanske vart hundrade inlägg är mitt, säger Jan. På Spirecta är 90 av 100 inlägg skrivet av honom istället. Ibland känner Jan sig som en idiot som skriver i Spirecta-forumet där han har 10 visningar på en artikel, medan i Rika tillsammans hade han haft tusentals. I Spirecta kommer det skapa värde över tid. Ekonomi med sin partner - det är sjukt viktigt. Alla framtida användare av Spirecta kommer få glädje av den artikeln och Jan länkar dessutom till den fån inuti verktyget. Över en 10-årsperiod kommer det bli en jättepoppis artikel. Det handlar om att så frön, säger Jan. Man måste stå kvar och vara konsekvent. Då kommer folk. Om man skapar relevans och skapar värde över tid. Då kommer människorna komma och då kommer tillväxten att komma. Jan siktar inte på tillväxt, utan på att skapa värde och göra det konsekvent över tid.
När det kommer till kriser och misstag, säger Jan, att det viktigaste är ha människor omkring dig som du kan prata med och be om hjälp. För ett par år sedan promote:ade Jan ett projekt som han brann jättemycket för. Det handlade om marknadsdriven välgörenhet. Det fick dock en massa kritik och artiklar i Filter och en massa skit. Det var en superjobbig period när ens intention angrips. Min intention var god, säger Jan. Han menade på att man inte skulle göra detta istället för indexfonder, det sade han inte. Jan sade istället att “gör detta om du gillar hållbart och sparande”. Se detta som en välgörenhet med möjlighet till avkastning. Sedan fick Jan kritik i media. Man sa att “Jan Bolmeson, sveriges största blogg, lurar sparare”. Jan säger att han hade inte tagit sig igenom den krisen utan människor runtom sig. Han anlitade proffs. Jan ställdes inför frågan “ska jag betala massa pengar för bokföring eller duktiga rådgivare eller göra det själv?”. Det slutade med att Jan anlitade en av Sveriges bästa kriskommunikatörer som heter Jeanette Fors André. Hon tog bara betalt i halv- eller heldagar. Då tog hon betalt 30 000 kronor för en förmiddag. Det är sjukt mycket betalt, men hon var bäst i Sverige. Hon sa att “nu håller jag dig i handen och vi tar oss igenom den här krisen tillsammans”. Det var sjukt skönt, säger Jan. Jan tipsar om att anlita proffs och att göra det tidigt. Det finns så många företag som sitter med dåliga avtal som har resonerat som att det är onödigt att lägga tid på jurister. Vissa säger att en död jurist är en bra jurist, säger Jan. Att de inte skapar något värde. De tar bara 4 000 kronor i timmen och producerar två A4-sidor. Man kan tycka att det känns som bortkastade pengar, fast å andra sidan, vad är risken i det här avtalet, säger Jan. Jan har sett avtal som kostar företaget 40 000 000 kronor. Eller 10-12-20 000 kronor. Då hade man sparat de där miljonerna i längden. Outsourca och ta in experthjälp. Inse vad du är duktig på och gör mer av det, säger Jan. Våga ta betalt - de flesta av oss, brinner för någonting, men vi är kassa på att ta betalt. Vi vågar inte. Vi tänker - “tänk att någon betalar mig för att göra detta” och så vill vi inte ta för mycket betalt. Jan säger att han fortfarande trillar i den fällan efter 20 år. Ett exempel är att han hjälpte en kompis med ett managementkonsultuppdrag. Jan fakturerade typ 100 000 kronor för det där. Sedan fick han höra från en annan attt McKinsey hade tagit 1,5 miljoner kronor för samma leverans. Man måste komma ut ur sin bubbla. Det är lätt att vara arbetaren, säger Jan. Att ha arbetarhatten på sig. Att glömma bort att ta på sig den strategiska hatten eller ägarhatten. Om någon annan hade ägt detta bolaget, hade de accepterat det jag gör nu, brukar Jan fråga sig. Om svaret på den frågan är nej, varför ska då jag acceptera detta? Är det för att jag levererar en sämre produkt? Nej. Varför ska jag inte ta mer betalt då, säger Jan. Vi får lätt skygglappar och vi tar ofta inte hjälp. Vi blir inte upplyfta ur dammen vi simmar i, men det finns en större damm där borta.
Sedan försöker jag ställa den konkreta frågan “Hur bygger man en stark domän?” till Jan. Jan svarar “ingen aning”. Det är en brist i mitt företagande - att bli upplyft. Jan försöker ta sig ovanför vattenytan. Många frågar honom - vad är målet med Rika tillsammans och Jan svarar att “jag vet inte”. Det är inte ett starkt varumärke eller ett community. Jan säger att han är värderingsdriven. Han drivs av att “detta verkar ballt eller communityn verkar vilja ha det här nu” och så vidare. Sedan har det blivit så här i efterhand. Jans första domän hette “hurvikanblirikatillsammans.se”. En av Jans kompisar sa att du kanske ska stryka “hurvikanbli” och så blev det bara “rikatillsammans”. Att vara företagare är att göra misstag. Lär dig älska dina misstag. Be om hjälp för att reda ut dina misstag. De flesta kan du korrigera i efterhand. Kör på. Domänen blir stark efter tid, säger Jan. Tänk inte “nu ska jag starta företag för att tjäna massa pengar eller starta ett community för att tjäna massa pengar” - då kommer man inte lyckas. För att man kommer inte palla stå kvar så länge som det krävs. Uppstartssträckan är den här långa perioden då det inte ger betalt. Det är väggen. Jan berättar om en fantastisk föreläsning som heter “the last lecture” av Randy Pausch. Han var en professor som fick cancer. Det är tradition i USA att hålla en sista föreläsning på valfritt ämne. Den finns på Youtube, säger Jan. Väggen är inte där för att hindra dig, utan väggen är där för att hindra alla de som inte vill det lika mycket. Väggarna - hade det varit enkelt - då hade alla gjort det, säger Jan. Därför behöver man ha en annan drivkraft - de flesta som lyckats - har inte haft det som det primära målet. Tillväxten och pengarna har blivit en följd. En effekt av någonting annat. Sedan ska man inte vara dum i huvudet, utan ta hjälp kring “hur kan jag kapitalisera på det här, vad ska varumärkesstrategin vara med mera”. Ideologi, värderingar - det är det folk är drivna av. Att skapa någonting som löser en frustration. Vad är det som gör att du orkar ha de här avsnitten period efter period? Det är elden. Att “jag vill tjäna pengar på detta i framtiden så det ersätter mitt vanliga jobb” även om man inte fått något betalt. Det är en annan drivkraft. Man behöver börja där, säger Jan. Om du vill starta företag tänk istället vad hade du gjort även om du inte fick betalt? Om du nu ändå gör det här kan du väl lika gärna få betalt? Hur kan jag nu ta betalt då? Detta var en bra idé med konsulteri - men det håller inte på tjugo år. Influenser är bättre än konsult, men där finns det också nackdelar, säger Jan. Han kommer säkert upptäcka om några år att med en prenumerationstjänst så finns det här problemet, men det handlar om att förädla. Allting är en utvecklingsresa. Man måste ha drivkraft - det kan vara roligt, eller så vill man visa någonting eller bevisa någonting för sig själv, eller göra något för mänskligheten och så vidare. Man måste ha något annat driv än “att jag måste ha största communityn eller tjäna mycket pengar”. Ett annat driv. Människor - när de upplever värde kommer människor ge pengar. Skapar du inte tillräckligt med värde kommer de inte ge några pengar. Eller så är din ide inte tillräckligt bra. Det är den enkla feedbacken, säger Jan.
När jag frågar Jan Bolmeson om vem han tycker att jag ska intervjua härnäst så säger han att jag borde intervjua en god vän till honom som heter Filip Larsson. Han är techinvesterare i tidiga faser och har en hel bukett med techbolag. Han pratar mycket om - som affärsängel eller investerare - kan man göra sådant som techbolag inte kan göra. De kan inte ta de där mötena. Filip har typ 15 bolag i sin portfölj - en 15-del tillkommer till det enskilda bolaget. Det är på en helt annan strategisk nivå.
Sedan frågar Jan mig vilka lärdomar jag dragit av honom och jag berättar att jag har omvärderat influencermodellen som intäktsmodell. Min konsultmäklarlista där det ticker in pengar varje månad - men jag har ju lagt otroligt mycket tid på det. Slår man ut det på allting så blir det inte så bra timlön. Det är inte skalbart kanske, säger jag.
Det och mycket mer i avsnittet. In och lyssna och glöm inte att prenumerera :)
