#24 - Patrik Wallander från Bizzdo om att bygga en plattform för företagsdata i realtid

I det här avsnittet av Techskaparna intervjuar Anna Leijon Patrik Wallander som är CEO på Bizzdo som, enligt egen utsago, är Sveriges smartaste företagssök. Patrik är technörden som byggt egna spel som 15-åring. Hans främsta talang är kanske ändå sälj och han har varit med på flertalet entprenrenörskapsresor och byggt upp bolag. Nu senast med Bizzdo där de nyttjar öppna API:er, öppet tillgänglig data och bokföringsprogrammens utvecklingsplattformar och paketerar ett oemotståndligt paket med realtidsuppdaterad företagsdata till framförallt banker inom nischen företagslån. Vi snackar om hans egenutvecklade spel “Air cops” och “Lennart” som fick lite av ett kult-following när det begav sig, och nu hur det är att ha storbanker som kunder och att pitcha och utveckla produkter mot dem. Hur lärdomarna från utbildningen till lärare, som han hoppade av, har hjälpt honom i sitt säljarbete samt hur du inte ska “låsa in dig” i dina kundkontrakt. In och lyssna på ett superspännande avsnitt av Techskaparna och glöm inte att prenumerera på podden! Finns i alla poddspelare.

Bra länkar:

• bizzdo.se
• bizzdo.se/bank-och-kreditgivare - Bizzdos erbjudande mot banker och kreditgivare
• Det här avsnittets sponsor - Ingenjörsdagen! Det här avsnittet av Techskaparna sponsras av Ingenjörsdagen. Den är till för alla som har ett intresse för tech och nästa år går det av stapeln igen i Stockholm, Malmö, Luleå, Göteborg och eventuellt fler städer också. Kom och häng på Ingenjörsdagen - tonvis med inspiration, socialt utbye och nya lärdomar inom spännande techområden utlovas. Gå in på ingenjorsdagen.se för att läsa mer (anmälan för nästa år öppnar dock 2023) och glöm inte att du kan nominera grymma techpersoner till Stora ingenjörspriset!

Patrik är CEO på Bizzdo. Ni säger på er hemsida att ni är Sveriges smartaste företagssök - och det ska vi gå in på i detalj, men först - för lyssnarna, låt oss förklara vad ni gör. Man kan se alla bolag hos er, deras omsättning, antal anställd, vilka personer som sitter i styrelsen och så vidare. Det finns massvis med användningsområden för den här datan, såklart. Bland annat företag använder det som säljer produkter till andra företag och de hittar sina kunder via er tjänst. Privatpersoner som överväger att köpa något från ett nytt företag kanske vill kolla upp det och så vidare. Det finns många användningsområden för den här produkten.

När gamla kollegor frågar Patrik vad han gör idag så ser de också samma som jag utifrån, men det är en helt en annan plattform bakom kulisserna. Den plattformen riktar sig till banker och myndigheter. Bizzdo.se är den öppna sidan. Företagsinfon presenteras på ett pedagogiskt sätt och man ser information om branschen i snitt och företagets egna utveckling och så vidare. Under ytan kan också företag koppla sitt bokföringsprogram till deras tjänst och få samma analyser fast just nu, med realtidsuppdaterad data. Årsredovisningsinformation är av naturen gammal redan när den kommer. De flesta boksluten är fortfarande från 2020-12-31. Så företag kan koppla sitt bokföringssystem och få analyser i realtid - men den data blir inte publik. Den stannar hos företaget själv, naturligtvis. En annan del av plattformen - för banker och kreditgivare - löser den här jätteutmaning att informationen i årsredovisning är så gammal. För att få uppdaterad data är det en manuell process för dem. Företaget skickar in resultat- och balansräkning som PDF-filer. Någon banktjänsteman får knappa in deras info i deras banksystem för att få färsk information. Deras plattformen gör istället så att företag kan ansluta sig och banker kan skicka förfrågan om att få tillgång till deras färska data. Då kan företaget få en rättvis räntesättning och företagslån. De kan få banklån för att data finns tillgängligt. På bankens sida slipper de den manuella hanteringen. Att det är så mycket manuell hantering just för mindre företag gör att små företag inte blir lönsamma kunder hos banken, men 96% av våra svenska företag är just småföretag. Det är en enorm marknad. Att de är så dåliga kunder är ett samhällsproblem. Vår tjänst löser det här problemet.

Jag berättar om hur jag själv har några småföretag och att olika aktörer vill se ens balansräkning och att man ska skicka in en PDF från bokföringssystemet via mail och så vidare för att få tillgång till deras tjänster. Exempelvis för att ansöka om lånelöfte och bolån som privatperson. Ens inkomst är ju från ens AB så banken vill se stabiliteten i det bolaget för att kunna ge ut bolån till privatpersonen. Det är en intressant del av marknaden som ni försöker digitalisera och automatisera.

Vi måste dock börja från början så låt oss backa bandet. Hur började din resa inom tech? Patrik berättar att han är en datanörd. Han besitter stor kunskap och expertis där. Sedan har han halkat in på försäljning. För 12-13 år sedan pluggade han faktiskt till lärare, men hoppade av den utbildningen. Han blev från ingenstans kontaktad av en person som drev ett bolag som heter Inexchange. Då var det bolaget i ett tidigt skede, men idag är det jättestort. Han blev tillfrågad om han ville komma på intervju. Han hade jobbat lite med försäljning tidigare och hade framförallt teknikbakgrund och -förståelse. Det var en sådan person de letade efter. Patrik var då 22 år gammal och kom in på intervju på det företaget. Han minns väldigt väl att bara gå runt i lokalerna på företaget. Det var en miljö på ett nystartat techbolag och han stormtrivdes. De hade exempelvis Startrek-figurer uppställda och Patrik visste att han hörde hemma. På intervjun fick han frågan: vilken faktion han spelade i Starcraft 2? Tydligen svarade han rätt för han fick jobbet. Patrik fick stort ansvar tidigt på företaget. Han byggde upp hela säljavdelning som växte sig stor. Bolaget växte till 100 personer. Det var 15 personer när Patrik började. Efter några år såldes bolaget. Entreprenören ville starta en ny resa och frågade då om Patrik ville vara med.

Vad gör InExchange? De utvecklar tjänster för att skicka och ta emot e-fakturor mellan företag, så det är lite old school, men då var det väldigt hett. De jobbade mycket med employer branding och behövde få in folk. Det fanns klungor med folk som ville börja. Patrik minns en slogan som han drog till med då, men som han tycker är urdåligt så här i efterhand. Han sa: “det här är Spotify för e-faktura”, men det fungerade. Då fick intressenterna glöd i ögonen. De förstod att det här inte var någon konsultlåda, utan ett coolt produktbolag liksom. Patrik lärde sig jättemycket där, men när han kom in på Bizzdo var det som ett blankt papper. De hade två utvecklare som de hade ryckt med från ett annat bolag. De satt i källaren och deras möten blev avbrutna. Städare kom in med någon städvagn som skulle in i en lokal bakom och sådär. Grundaren av InExchange gjorde en exit och ville påbörja nästa grej. Han ville starta igång någonting nytt.

I början av Bizzdo - vad var tanken och idéen då? Problemet - redan då var det kopplat till grundproblemet att företagsdata är föråldrad. Det är otroligt många processer som bygger på denna datan som ju är gammal. Asitis (som numer heter Aptic) blev uppköpta. Då utvecklade de system för finansbolag som Patrik var lite involverad i. Då fick han insikt i svart på vitt hur många kreditbeslut som bygger på föråldrad data. Med bizzdo.se kände de att det fanns en möjlighet att skapa ett “allabolag.se”, fast en professionell sådan aktör - utan reklam. De skulle finansieras på annat sätt. Oavsett behövde de ha offentliga datan. De ville korsköra offentlig data med unika datan för att skapa ett starkare erbjudande. Frågan var hur de skulle attrahera företag. De ville fylla på med företag som skulle ansluta sina system till deras plattform, men marknadsföring är dyrt så därför skapade de Bizzdos “ansikte utåt”.

Vad gjorde du innan Bizzdo? Patrik säger att han alltid hållit på med kreativa saker och gillar att skapa saker. Det var inte kopplat till företagande, nödvändigtvis. Han hade en period när han var yngre då han skapade datorspel. Det var små enkla spel. Med väldigt begränsad kunskap inom programmering och tack vare att han hittade konstiga genvägar och sätt att få det att funka på, så kunde han skapa små datorspel. Patrik säger att hade en riktig utvecklare sett det hade de tänkt “vad fan är det här?”. Han använde en motor för att skapa sina spel och då fick de en speciell look, men han ville göra någonting galet. Därför ritade Patrik miljöerna i Paint. Även om det blev fulsnyggt så blir det ändå unikt. Miljöerna i ett av hans spel var helt ritat i Paint. Han skapade olika “tiles set” för att skapa kartor. Han lade en bild som overlay på hela kartan. Det fanns hus och plattformar och allt sådant där. Han kunde styra vilka block som man ska falla igenom och vilka man ska kunna trampa på med sin karaktär. Han kunde göra i “tiles set” i motorn. Han skapade en funktion som talade om karaktären skulle falla igenom eller springa ovanpå. Han lade ut hundratals sådana block manuellt. Det var absolut inte så man skulle göra, men det fungerade. Patrik har hela tiden jobbat med små konstiga genvägar. Han utvecklade i en motor som kallas RPG maker. Där kunde man göra ganska komplexa spel. Patrik var 15-16 år då. Man kunde skriva en hel del javascript och få in i systemet, men Patrik kunde ju inte det, utan kunde lite Visual Basic från skolan och sådär. Jag frågar om det var många som spelade och Patrik säger att det var några stycken. Då var det dock svårt att pusha till någon app-marknad. Han fick sprida spelet på lan-events och det hade en liten kultfollowing inom en nära krets.

Patrik släppte många spel, men ett spel hette “Air cops” och “Lennart” hette ett annat spel. Han släppte Lennart 1 och 2. Approachen i Lennart var att man var en vanlig medelålders man - en åldrad man. Nu i efterhand är det inte så ovanligt, men då var det det. Lennart var ingen atlet, utan en helt vanlig dude. Första uppdraget var att man vaknade upp och hela huset var i brand. Lennart hade haft en fest dagen innan och blacked-out. Lennarts första uppdrag var att han skulle hitta Rune. Rune hängde på en lokal bar i stan. Man kunde också rekrytera en kossa till sitt party. Det var ett rollspel. Det gjorde att det fick lite following. Patrik använde sig av referenser till en smal populärkultur. Om man klickade på kossan sade den meningar som arbetare sade i Age of Empires typ. Det var små referenser och de som gillade det gillade det verkligen. De andra fattade verkligen inte. Det var en rolig kreativ process. Att skeppa någonting som fungerar i sin helhet till externa användare - det var en bra lärdom. Nu på senare tid vill han fortsätta med det, men det är oerhört tidskrävande. Patrik skriver böcker nu. Han har skrivit en bok redan och nu en fantasy-bok på gång. Det gör han på semestrar och sådär. Släppte en bok för något år sedan så han får utlopp för sina hobbies.

Det var mycket det som lade grunden för Patriks tech-intresse och -kunskap. Lite grann av värdet som han tog med sig från tiden då han pluggade till lärare var pedagogiken. Det är viktigt när man säljer i lösförsäljning och när man säljer mjukvara till stora företag. Allt handlar om storytelling. Patrik har med sig det han gjorde kreativt och från utbildningen pedagogiken. Det är oerhört svårt att sälja. Patrik säger att han har gjort det så länge nu så han kan inte sluta göra det - det kommer av rena farten. Han har utvecklat en naturlig teknik för företagssälj. Han är lite skadad, säger han. Han slutar aldrig sälja. Det är många kunder som säger “Patrik - du behöver inte sälja mer, vi har redan köpt det här”, men det går inte att tvätta bort.

Sälj är svårt, säger jag. Jag har exempelvis en kompis som pratade sig mycket varmt om Volvo-bilder och så pass att vi började tänka att “vi måste ju köpa en Volvo”. Till slut kände vi att vi behövde fråga, “men vilken Volvo har du då?”. Då visade det sig att vår kompis inte ens hade en Volvo. Han råkade sälja in Volvo av bara farten. En superduktig säljare. Jag hävdar att det “finns ingen brist på folk som vill bygga techprodukter och kan bygga techprodukter, men säljet är supersvårt att lyckas med”.

Samtidigt, säger Patrik, känner han ett omvänt förhållande. Han är lite avundsjuk på personer som kan programmera och skapa saker från ingenting. Det är det coolaste som finns. Bara vetskapen om att du kan få en idé och exekvera på den och skapa någonting som inte finns, är supercool. Patrik känner sig begränsad. Han kan skriva några ord på papper, men kan inte skapa någonting själv. Han har dock skapat jättemycket - spelen och alting, säger jag.

Jag inflikar att jag kan bygga enkla hemsidor, men att jag också känner avundsjukan, men att jag tror att alla känner det. För det går att nörda ned sig i tech hur långt som helst. Bara för att man kan Javascript kan man inte bygga en bra produkt, hävdar jag. Det handlar om att formulera en lösning på ett problem, och det kan vi trösta oss med. Det är det viktigaste.

Jag berättar också att jag driver ett Slack-community för frilansare och att vi är 850 medlemmar. Det är många ansöker om att få bli med och alla har ett eget AB. Det är dock många försäljare och konsultmäklare som vill komma med. Det är människor vi inte vill ha med så vi måste validera att rätt person ansöker. Då går vi in på allabolag.se ser de deras verksamhetsbeskrivning och verifierar att de är frilansare. Det här måste vi göra på varje ansökan för vi vill inte ha försäljare i vårt slack-community. Många är också nystartade - det är då de vill komma med. Dock ser inte vi några siffror förrän ett år senare på allabolag.se så det är svårt att validera. Det är bara ett exempel på problematiken med förseningen i de här siffrorna. Det är ett påtagligt problem för många. Det finns massvis med use case för er tjänst, säger jag.

Där i början, berättar Patrik, när de skissade lite på Bizzdo, så bestod teamet av två utvecklare. Det var också en kille som hade rekryterats från bankhållet. Han skulle hjälpa dem att förstå hur det funkar egentligen inom bank. Patrik hade sett hur det såg ut på systemsidan, men ville veta hur det funkade i praktiken. De började då försöka komma ut till kunderna. De hade enbart en Powerpoint. De berättade för de potentiella kunderna att “det här håller vi på att bygga”. De var ute hos bankerna och tjatade in sig på kontoren. När de kom in dit sade bankerna att “det är otroligt bra och helt fantastiskt”, men ni har bara en powerpoint. De fick dock bekräftelse på att de var på rätt väg. Bankerna sa i princip “Kom tillbaka när ni har löst det där”. De kall-pitchade och testade marknaden.

Jag frågar också hur de var finansierade och Patrik berättar att de hade kapital från bolags-exitarna som hade gjorts tidigare. De hade en bra och välfylld kassa. De är fortfarande inte kassaflödespositiva eftersom de fortsätter att göra investeringar i tekniken och bolaget. Det är verkligen en lyx att vara finansierade. De har också gjort finansieringsrundor och tagit in investeringar. Det var en viktig bekräftelse att idéen bet även i det sammanhanget. Det var första gången som Patrik genomförde en kapitalrunda och han hade aldrig gjort det tidigare. Det var 7-8 personer i ett rum och de var erfarna inom sina poster. Bizzdo ville ha 7 miljoner och efter en timmes möte hade de fått ihop 8-9 miljoner kronor. Patrik undrade varför de gick det så enkelt. Han tror att han hade presenterat det på ett bra sätt. De fick bekräftelse på att det här är någonting riktigt bra. Det här var 2018-2019 så marknaden var glödhet. Nu kanske det hade varit svårare i stundande lågkonjunktur. De pitchade mot ängelinvesterare och inte någon riskkapitalfond.

Jag frågar vems idén var från början. Det de hade hållit på med tidigare, e-fakturering, var dock självklart relaterat till det här ämnet. Jag undrar “vem kom på iden och var kom den ifrån”? Patrik berättar att grundidéen var från entreprenören som heter Thordur Erlingsson (och som var med och grundade InExchange bland annat). Han har tyvärr gått bort för några år sedan. Patrik och deras uppdrag blev att förvalta och vidareutveckla idéen. Med 2-3 meningar kunde företagsidéen beskrivas med från start. Nu är det mer av en reell produkt än det var då. Det är dock samma grundidé. Det är stommen i hela bolaget.

Sedan frågade jag om namnet och Patrik berättar att det var Thordur som kom på namnet. Han tror att han jobbade utifrån någon company name generator från början. Han hittade någonting han gillade. Patrik tror att det kommer från det tyska ordet “bizdo” som handlar om att göra affärer eller någonting sådant. De justerade det namnet lite grann och på den banan är det. Det är ingen magi bakom det. Det fanns en domän ledig och så vidare. Det är ett bra namn, men det är samma som det var på InExchange, man måste alltid säga det två gånger. “Jag ringer från InExchange”. “Jag ringer från Bizzdo” - och man måste bokstavera det. Det har lite utmaningar det också.

Jag säger sedan att jag måste få höra mer om deras första interna Beta - vad hade den för funktionalitet? Det ni pitchade mot blivande kunder - deras use case. Det var “företagsinformation snabbare och mer fylligt”. Pitchen var att de byggde en plattform för att hämta företagsinfo i realtid. Just “realtid” har haft mycket buzz länge. Bankerna blev nyfikna. I deras första version kände de att de inte bara kunde stå och säga det där, utan att de måste visa det också och hur de kan applicera det här i sin organisation. Rent teoretiskt fungerar det så att systemet hämtar info och levererar det rakt in i deras system, men då måste bankerna committa it-resurser och bygga API:er och så vidare. Istället, där i början, satsade de på ett webbgränssnitt. Det var en ganska cool tjänst redan då, men den var fruktansvärt ful, säger Patrik. Den hade ett anskrämligt i utseendet, men de kunde visa på att här hade de aktuell data i det här webbgränssnittet från er kund och det hämtas per automatik från bokföringssystemet. Den core-funktionaliteten fungerade väldigt tidigt. Systemet kunde bevaka saker väldigt tidigt och flagga för “riskaktiviteter” och skicka en notifikation till användaren/banken.

Patrik berättar att när man åtgärdade eller läste någon händelse så kom det upp en ruta som sa “bra jobbat”. Det gjorde de för att skapa encouragement/gamification i systemet. Bra jobbat-rutan dök upp, men i en millisekund. Det är ett exempel på hur dåligt det fungerade i början. Det kändes helt enkelt lite wonky att använda. Sådana saker - det var gott om den typen av saker som inte funkade helt 100%. En annan grej var också att användaren trodde nog att mycket saker funkade per automatik, men i själva verket var det små saker som stallade. De läser in data, säger det i gränssnittet, men då kanske de satt och jobbade manuellt och försökte mappa och pussla ihop det. En så kallad klassisk “indisk bankomat”, säger jag. Där och då var det inte skalbart, säger Patrik, men för att få det att funka funktionsmässigt gjorde de på det sätter och lappade ihop allting sedan i efterhand. De såg alla problem då också, men nu har de automatiserat bort dem en efter en eftersom. Hela flödet behövde dock finnas där från början. Man vill ha valideringen innan man satsar på det också. Nu är det superskalbart - men där och då - tänk om en jättestor bank hade kommit in? Då hade det blivit riktigt svårt att få ihop alla dessa manuella argument.

Patrik pitchar tjänsten: “Du som företagare vill ha bästa möjliga ränta, men samtidigt måste du också vara en lönsam kund hos banken. Sättet du blir en bra kund hos banken är att du gör dig lätt att hantera och lätt att följa upp. Då blir du en “låg risk”-kund. Allt det här löser sig genom att du använde Bizzdos plattforr. Banken vågar ge dig en högre summa än du kanske hade fått annars. Du kan få lånet över längre tid och med bättre ränta. Du blir en bra kund hos banken helt plötsligt och är inte tung att administrera. Samtidigt får du fördelar i samband med din kredit. Du får också andra fördelar för när du delar data till en bank så blir du bjuden på Bizzdos tjänst Bizzdo plus. Du får den sponsrad av banken. Där kan du bevaka dina leverantörer och få notiser när saker förändras hos kunderna. Du får uppdateringar hos kunder så du vet saker när du ska prata med dem. Du får också kassaflödesprognos på ditt egna bolag och analyser vart pengarna kommer och försvinner ut ur bolaget. För att få bra traction är det banken som betalar allting. De har 15 banker idag. Det finns 100 banker i Sverige som de är intresserade av så det finns några kvar. Bara sparbankerna är 60 stycken. De som ger ut sparkonton. Det är företagslån-use caset som är det som är grejen. Det smalar av profilen lite grann. Det måste vara en bank som har företagskrediter.

Jag frågar sedan vad för typ av gränssnitt bankerna har. Patrik förklarar att bankerna kan ha API-koppling, men de börjar ofta i webbgränssnitt och i takt med att de vill automatisera sina processer ännu mer så kan de nyttja API:er för att få in i datan i deras core bank-system direkt istället. Bizzdo har data, forecast, prognoser över kassaflöde och olika saker, monitorering och early warnings om att exempelvis “det här nyckeltalet börjar svaja lite nu” och så vidare. Här kanske banken vill vidta försiktighetsåtgärd redan nu. De talar om så att banken kan erbjuda en bra produkt. Exempelvis om bolaget, via Bizzdos prognosverktyg, verkar ha det tufft under sommarmånaderna så kan banken proaktivt agera på det. Banken kan erbjuda en checkkredit för att lösa det för kunden. Banken kan då behålla kunden längre och kan säga det till kunden redan innan de vet det själva och jobba proaktivt. Det är en dröm för bankerna - att kunna ha den servicen som kund. Företagsbanklån är en jättestor marknad. Bankerna tjänar otroligt mycket pengar på den. Det finns dock en viss process för en bank ska ge ut ett lån. De skapar internt ett så kallat “kredit-PM” som behöver spridas till en kreditkommitté. Så ser processen ut. Processen för att ta fram kredit-PM hamnar hos företagsrådgivare och de, i sin tur, måste sitta och klippa och klistra info från resultat- och balansräkning och olika prognoser. Det görs manuellt från olika sidor och gränssnitt. Företagsrådgivaren sammanställer sedan och skickar till kreditkommittéen. Arbetet kan ta 2-6 timmar för arbetaren. De riktigt duktiga företagsrådgivarna är ofta duktig säljare och de brinner ofta inte för administration. I Bizzdo kan de istället klicka på en knapp och få all data från offentliga källor, kreditupplysningsbolag, bokföringsinformation från bolaget och allt det där. Istället för 2-6 timmar blir det 1 minut så har de hela underlaget. Det är en positiv utveckling för småföretagen och de blir bra kunder helt plötsligt.

Jag frågar vilka system de har stöd för och Patrik berättat att de har stöd för de vanligaste systemen. Man kan aktivera deras applikation i bokföringssystemet. Vissa system har dock inte så smidig integrationsplattform som Fortnox eller Visma har, men då kan man ta ut en så kallad SCI-fil som går att ta ut och ladda upp. Det är såklart inte lika bra som en automatisk koppling, men det fungerar och gör så att äldre och andra system fortfarande kan förse banken med det de behöver. När er produkt används perfekt och mest effektivt, då används inga av era gränssnitt på något håll, eller hur, frågar jag och Patrik instämmer. Man kan använda deras gränssnitt om de vill, men behöver inte göra det.

Sedan frågar jag hur företagssöket kommer in i verksamheten, egentligen. Patrik förklarar att det är en instegsport till att sälja in andra tjänster, bland annat. De måste ha ett bra sätt att få in företag i nätverket på. Ett sätt är att banken ställer det som krav till företaget. Det är dock lite av en konstig situation och kunde inte bygga nätverket. Det blir ett moment 22 och banken kunde inte kräva det heller. Bizzdo hade redan mycket företagsdata från start för att kunna göra PM:et. De behövde ha mycket företagsdata och betalade redan för den och sedan behövde de attrahera företag till sin plattform. De ställde sig frågan “Hur kommer man runt att behöva pumpa in pengar i marknadsföring”? Med företagssöket får de massa trafik “gratis” för att folk googlar på ett företagsnamn. De får en stark varumärkeskännedom. Man känner till Bizzdo - och det kan vara kunder privat också som använt sig av sidan någon gång. Det finns i medvetandet. Marknadsföringsstrategin är helt enkelt ett företagssök. Det skapar förtroende och värde även om de inte vet om realtidsdatakopplingen så är det ändå ett imponerade företagssök baserat på historisk data. De har jobbat bra med SEO och rankar högt organiskt bara man söker på ett företag.

Bevaka dina konkurrenter, är en tjänst de erbjuder, och jag frågar “som företag vill man kanske inte dela med sig av sin bokföringsdata till sina konkurrenter”. Det känns okej att dela med sig av till sin bank, men inte sina konkurrenter. Patrik förklarar att alla som vill ha realtidsdatan skickar förfrågningar i plattformen. Banken skickar en förfrågning och om den accepteras är det bara banken som kan se infon. Ingen annan kan komma åt infon. Konkurrentbevakningarna baseras enbart på historisk data och den öppna datan. Det är en väldigt viktig stomme att kunden äger sin data, kunden väljer vem som får se den och ingen annan får tillgång till den. Det är känsligt.

De hämtar bland annat företagsinfo från Bolagsverket, men använder sig också av ett företag som heter Creditsafe och som är ett kreditupplysningsbolag. De har mycket mer data snabbare än Bolagsverket själva har. Där får de sin största leverans av data ifrån och det uppdateras varje natt så att de hela tiden har så uppdaterad historisk data som möjligt. Det kan vara allt från styrelseförändringar och så vidare. Skulle även kunna vara riskaktiviteter. Det kan komma in lite snabbare beroende på vilken leverantör man har. Allabolag.se brukar vara snabba, men i vissa fall är de inte det. Creditsafe, det är väl lite av en affärshemlighet varför det går snabbare för dem, så du får korsförhöra dem i den frågan.

Den första betalande kunden, frågar jag sedan om. Den första kunden de fick - det var en stor aktör för dem i det skedet. De hade träffat dem några gånger och de var ett sådant bolag som hade sagt “kom tillbaka när ni har det där”. De återkom till dem och sa att “nu har vi det”. Den potentiella kunden skulle komma till deras kontor. I inbjudan fanns VD:n, försäljningschefen, rådgivare, och en hel avdelning. De var kanske 12-13 personer och de försökte pressade på. De ville komma igång och få in pengar och få in kunder så snabbt som möjligt. De hade satt upp en stenhård deadline till sig själva. När de bjöd in till mötet hade de inte ens tjänsten klar. Senast en vecka innan hade de dock sagt att den skulle vara klar, men de var inte klara inom den deadlinen. Saker drog ut på tiden. Sista committen var därför en halvtimme innan kunden dök upp. De hade inte ens hunnit testa det innan. De tänkte att “det kommer förmodligen fungera som vi tänkt oss”. Allting funkade också bra under mötet. De demade i realtid. Det var läskigt. De har dock alltid demat i realtid. De har märkt att när de visar upp mockups så blir det aldrig samma effekt. Man kan teoretisk bygga det ni gjort, men om man visar live-demo-miljö slår det högre. Att dema i live-miljö, helt enkelt. De vill kunna visa riktigt data från systemet. De frågade en av deras företag som anslutit sig om de fick visa upp deras data och försäkrade dem om att datan inte kommer lämna rummet i något fysiskt material, men vill visa riktig data under demon. Kunden gick med på det. En vecka efter den demon så var avtalet påskrivet. När avtalet var påskrivet så ropade Patrik rakt ut på hela kontoret. Han skrek rakt ut och slog ihop händerna stenhårt så att det gjorde ont. Han var helt uppe i varv. Det är en känsla som aldrig försvinner. En ny bra kund är ett rejält adrenalinpåslag. Han ville springa! Det var en stark känsla av eufori som är beroendeframkallande.

När det kommer till prissättningen har de haft olika upplägg. Jag frågar hur prissättningen skalar? Patrik berättar att de har förändrat prismodellen över åren. De har en modell som de kör för sina kunder. De hade först en med låga trösklar där man betalar utifrån användning. De har byggt utifrån idén om låga trösklar för att korta ned införandetiderna. Bankerna är ju kända för att ta lång tid på sig. De har dock justerat modellen över tid. Det som tar tid från bankens sida är inte införandet, utan compliance. Därför spelar det ingen roll om prismodellen har låga risker - det är ändå stort jobb för att gå igenom compliance och it-säkerheten. De tjänade ingenting på att ha den typen av modell. Nu har de en modell som skapar positiv stress i projekten. Så här ser deras behov ut och prissättningen är lite mer framtung och licensbaserad. Det är en månadskostnad. De kan påvisa att inom 6-12 månader kommer banken få ordentligt med värde av det här. De har justerat lite och fått bättre effekt med den här modellen.

Det är alltså en SaaS-tjänst. Det var ett arv från InExchange-tiden då de hade en modell som var transaktionsbaserad. Det innebar att de behövde sälja in samma tjänst om och om igen för kunden gjorde inte alltid exakt vad man ville. Man ville att de skulle skicka alla sina fakturor via den här lösningen, men det gjorde de inte. De hade därför en hel avdelning som jobbade med att sälja på kunder en tjänst som de redan hade köpt. Man får det när det är kostnad per styck. Mjukvarutjänster har dock extremt låga marginalkostnader per ny användning och man vill att de ska använda det så mycket som möjligt. Det är en kul resa att hitta rätt modell. Det är en hel vetenskap.

Sedan pratar vi techstack och Patrik berättar att tjänsten är helt molnbaserad i Microsoft Azure. Därför behöver de inte ha en egen serverhall, utan kan typ vrida på ett reglage och få mer kapacitet och skala upp och ned på behoven enkelt. Det är bra kontra att få in nya kunder och behöva köpa in nya servrar - så såg det ut förr i tiden. Sedan jobbar de också utifrån micro services-arkitektur. Varje enskild tjänst är så liten att man kan skriva om den om man behöver på ett snabbt och enkelt sätt. För driften har de ett Kubernetes-kluster. De var väldigt tidiga med det. Så tidiga att det skapade farhågor för dem för det var inte säkert att Google skulle fortsätta stötta det projektet. Om Google slutar supporta det måste de bygga om det heltoch hållet om de discontinuar tjänsten. De var lite oroliga, men satsade ändå på en icke-etablerad teknik. Det var rätt val så här i efterhand. Det är en viktig sak med moderna tekniker, säger Patrik, även om det har sina pros and cons. Ny teknik attraherar duktiga utvecklare. De vill inte jobba med gammal teknik. De är drivna av teknik. De vill inte ha en massa legacy och gammal teknik för det är urtråkigt. När det kommer till vilket programmeringsspråk de använder sig av så är det blandat, säger Patrik. Tjänsterna är så enskilda och det kan skifta. En utvecklare skriver i något språk och en annan i ett annat. Det är väldigt stor frihet för utvecklarna och de får skriva i vilket språk de vill. Patrik har ingen djup kunskap i det, men frontenden är i React i varje fall.

Det är kul att ha kundmöten, säger Patrik. Man kan visa att man kan göra så här och visar live på några sekunder. Kunderna blir då ofta chockade. Det är en styrka och ett stort självförtroende. Det kommer aldrig gå sönder eller gå långsamt - det är instant. Det är banktjänstemännen inte vana vid. De är tacksamma kunder på det sättet. De har fixat buggar och implementerat idéer under möten för att de kan vara så snabba. De kan återkomma kort därefter när Patrik har pratat med utvecklare eller återkomma samma dag. Nu är önskemålet från kunden implementerat och löst. Det är ett väldigt kul samtal att ta. Ingen är van vid att tech går snabbt. De är vana vid att man behöver ta in hela konsultteam och ha en massa förhandling och en backlog och så vidare.

Sedan frågar jag om deras konkurrenter och Patrik berättar att det finns några få. Det är inte jättemånga som gör exakt det de gör. Till viss del är det allabolag.se som konkurrerar med trafik till deras sida, men de stöter aldrig på dem i banksammanhang. Där är det snarare några få bolag som gör snarlika tjänster ofta baserade på open banking. Ofta är det bankkontodata istället för bokföringsdata som konkurrenterna använder sig av, men även där - de sticker ut mot dem. Bankkontodata är jättebra för att kreditbedömma en privatperson, men inte ett företag. Konkurrenter kan vara Tink och företag som byggt tjänster mot Tinks plattform. Bankkontodata är dock inte tillförlitlig för att kreditbedöma företag på. Det visar inte på lager och så vidare som de borde ta hänsyn till. För privatpersoner blir det en bra bild, men inte för företag. Det är relativt fritt från konkurrens än så länge.

Sedan frågar jag vad bokföringssystemen har för fördel med att låta dem bygga en integration mot er? Fortnox är den största spelaren, säger Patrik, framförallt bland små och medelstora företag. Bokföringsprogrammens strategi är att de tillåter integrationer vitt och brett. Fortnox gör därför inget jobb för att Bizzdo ska få tillgång till bokföringsdatan. De utvecklar mot deras API:er. Processen fungerar så att man ansöker, hämtar info och publiceras i Fortnoxs bibliotek. Att vara så här öppen har varit en framgångsfaktor för Fortnox. De har hundratals integrationer. Fortnox inte kan göra allt själva så har de en utvecklarplattform eller en integrationsplattform. De har till och med integrationer direkt till konkurrerande affärssystem. De har trott på öppenheten. Fortnox gör samma som exempelvis Wordpress, Shopify och så vidare. De har en utvecklarplattform med öppna API:er. Man kan aldrig springa så snabbt som en liten spelare kan göra och det skapar mervärde till hela produkten med att ha ett bibliotek. Andra investerar i din plattform när man utvecklar mot den. Det är framtiden. Alla stora spelare kommer börja göra det här. Annars måste exempelvis Fortnox ha domänkunskap om varenda liten specialnisch och det har de inte bredd för.

Kriser, misstag och lärdomar frågar jag om sedan. Patrik berättar om en sak och det är att man borde fundera ordentligt när man skriver sina kundavtal. Bizzdo har nämligen ett kontraktlegacy och en massa gamla kunder med bra priser. En modell man inte kan förändra eftersom den bara rullar på. Det här gäller även för leverantörsavtal. Litet företag är alltid i underläge och kan inte förhandla så bra. Man har inte juridikkunskapen. Man vet inte om alla “om och men” som kan dyka upp. Större företag vet det. Man ska tänka sig för och få in skrivelser så att man justera saker senare. De sålde in deras tjänster i början och plattformen som helhet. Sedan dess har det lagts på en massa funktinalitet. De har dock ingen skrivelse som säger att de har rätt att ta betalt för den ytterligare funktionaliteten och de har rullande kontrakt. Det är lätt att vara efterklok och vi borde ha skrivit “as is”. De kommer att tillkomma funktionalitet och vi kommer att informera om det och det kan ni köpa till. Även på InExchange hade de liknande problem - kunderna vägrade ändra det för varför skulle de säga upp sina bra avtal som de fått en gång för länge sedan med magiska och gamla priser. Ett problem är att man inte blir motiverad att utveckla nya grejer om man inte kan ta betalt för dem.

Ett annat tips är att när du är mitt uppe i någonting - då känns det som att det går långsamt. Det går för långsamt. När man zoomar ut gick det ofta fort i efterhand. Patrik säger att han inte är mycket för inspirerande citat och sådär, men ett som är bra är att “people tend to overestimate what they can achieve in a 1 year, but underestimate what they can achieve in 10 years”. Det kanske var Bill gates, som sade det. Patrik tycker om det för precis så känner han. Ibland planerar man att “det här ska vi göra på ett år”. Sedan tog det säkert 2 år istället och vad långsamt allting kändes. Det är svårt att få perspektiv på vad som hänt under en längre tidshorisont. Man hinner med mer än vad man tror. Om man har det perspektivet kanske det lugnar ens nerver lite. Att man kan se båda delarna. Man får hela tiden oförutsedda problem och det är lätt att vara väl optimistisk där i början. Det händer hela tiden. Tittar man väldigt nära tappar man nästan modet. Det sista tipset Patrik vill dela med sig av är också att jobba med rätt folk. Har man rätt folk runt sig och med sig känns motgångarna som problem som kan vara kul och utmanande och som går att lösa. Annars skapas en miljö som gör att minsta motgång känns hopplös och oöverkomlig.

Patrik vill inte riktigt dela med sig av deras vision och nya features som de har på gång för det är lite hemligt, men de kommer göra stora releaser framöver. Han vill inte förta den marknadsreleasen som kommer att vara mer genomtänkt än det jag kan säga här och nu så inga spoilers. Det sista Patrik vill säga är att att Bizzdo.se är företagsinformation på bästa sätt. Börjar man använda Bizzdo går man inte tillbaka till någonting annat. Det är reklamfritt, snyggare, smidigare och har mer kontext.

Det och mycket mer i avsnittet. In och lyssna och glöm inte att prenumerera :)