Podden tar en paus på grund av föräldraledighet. Följ allt annat podcasthosten Anna Leijon gör här!
I det 19:e avsnittet av Techskaparna intervjuar Anna Leijon Jacob Eriksson, marknadsföringsgeniet som tillsammans med sin bror grundat Boxbollen. Han berättar bland annat för oss hur man skapar en viral succé och mycket annat. Med utbildning från Hyper Island och många frilansaruppdrag i ryggen kunde han ihop med sin bror finansiera startupen med pengar som de sparat sedan tidigare. Bröderna ville göra något tillsammans och när Jacob började träna MMA igen och såg ett behov av en “boxboll” kunde de finansiera (boostrappa) sina två första år med företaget.
Efter cirka 13 vändor fram och tillbaka med leverantören hade de en tillräckligt bra produkt och sålde slut på 3 000 bollar första julen. Nu tre jular senare sålde de 200 000 bollar och omsatte 40 miljoner kronor. Jacob & Victor är experter på att vända utmaningar till möjligheter samt att “ta saker på uppstuds”. De har även myntat begreppet “playtech” som beskriver deras företags nisch. De befinner sig i gränslandet mellan det fysiska och det digitala med sin app och sina tävlingar. Det och mycket mer i avsnittet! In och lyssna nu och glöm inte bort att prenumerera på podden!
Bra länkar:
Jacob pluggade först i USA i 1 år. Han tränade MMA och pluggade film. Sedan kom han hem eftersom det gick sådär med studierna och då började han göra Facebook-sidor åt företag (på den tiden man gjorde det). Sedan blev det Hyper Island. Jacob kom in genom arbetslivserfarenhet främst. Efter Hyper Island blev det en startup som gör mobilaccesoarer. De jobbade främst med Kina och med att ta fram produkter.
Jacob började frilansa och vad först på Doberman (det slutade med att han var där till och från i fem år). Sedan var han på en annan bra designbyrå och jobbade mest med UX och produktdesign. Han var bland annat också på Skatteverket, andra myndigheter, banken SEB, Vin och sprit och så vidare. Han har varit med och lanserat viner på svenska marknaden. Han fick uppdrag via Linkedin ofta. Nu tror han mest på Linkedin och Tiktok. Där får man sjukt mycket gratis reach och reach leder ofta till spännande saker.
Det var egentligen så att efter Hyper Island så skulle han ha praktik, men det slutade med att han började jobba där och med startups istället. Han lade ut trådar på Linkedin och fick napp och så vidare. Första gången var på Doberman. Det uppdraget fick han via en grupp på Facebook för Hyper Island alumni. De sökte en interaktionsdesigner. Jacob hade inte gjort så mycket med det då, men var tech-intresserad. “Det passar mig”, tänkte han och kontaktade dem och fick giget. Det skulle vara under 1 månad, men han stannade under 8 månader. Det har varit hans mest återkommande kund genom livet. Han höll på med UX och produktdesign, visuell design, men mest produktdesign. Han satt i program som Figma, och innan det Sketch, och ytterligare innan dess i Photoshop. När han tänker tillbaka tycker han att det är helt sjukt att man gjorde digital design i Photoshop förut. Nu är han däremot en “Figma boy all the way”, som han säger själv. Han älskar Figma. Han gjorde bytet från Sketch till Figma och har aldrig tittat tillbaka sedan dess.
Utbildningen på Hyper Island var 1 år. Det var en vidareutbildning. Jacob hade jobbat med reklambyrå i några år. Han älskade utbildningen, trots att han hatar skolan. Han fick jobba med någonting kreativt och digitalt. Det är svårt att komma in på Hyper Island, men det är en bra skola. Han kom in på arbetslivserfarenhet och ett antagningsprov. Då var det så att hälften av eleverna var från andra länder och de betalade sig in. Skandinaver fick utbildningen gratis, men det var hög konkurrens. Det är ju gratis med utbildning i Sverige.
Jacob fakturerade via aktiebolag och frilansade på. Han var på Meniga rewards, jobbade mot banker såsom Nordera, Swedbank med fler. Han var också hos Bambuser och körde design hos dem. Han hjälpte till med lite grejer. Han hade inte tid egentligen, men tänkte “okej då”. Boxbollen var då redan igång. Första två åren med Boxbollen körde de frilans samtidigt. De behövde inte ta ut lön från Boxbollen. De bootstrappade bolaget. Jacob blev design director på Bambuser samtidigt som de gjorde Boxbollen. Inför julen 2021 i november slutade han jobba på Bambuser. Han är fortfarande rådgivare, men lägger inte ned någon tid på det. Nu satsar han helhjärtat på Boxbollen och tar inte ut någon lön nu heller. Brorsan och Jacobs medgrundare har jobbat som säljare innan. De har båda pengar som de kan leva på och de sålde av lite aktier och sådär. De vill komma till en viss nivå innan de tar ut lön. De vill vara hungriga fortfarande. De är idag 10 personer på Boxbollen. De flesta är konsulter. En tjej har lön och är anställd. Deras CTO och CFO är på optioner med egna bolag. Head of retail Scandinavia är också på provision. Deras utvecklare har egna bolag och är från Serbien. De jobbar lean. De flesta har egna bolag som samarbetar med dem.
Idén till Boxbollen kom när Jacob började träna MMA igen efter några års paus. När Jacob grottar ned sig i någonting så blir han sjukt nördig. Han kollar Youtube-klipp och nöter olika tekniker och så vidare. Av en slump såg han en kille på Youtube som hade en keps, ett skosnöre och en tennisboll och som han stod och slog på. Jacob tänkte att han ville ha en till mig själv. Man kan stå i solen, jobba på brännan och slå på bollen samtidigt. Idén var lockande. Jacob tittade dock runt och insåg att det finns ingen produkt för det här. Det finns ingen kommersiell produkt. Han frågade då sin bror: “om vi ska göra någonting ihop business-mässigt, är det då det här vi gör?”. Ah, let’s, blev svaret. De började då ta kontakt med olika leverantörer i Kina. De berättade för dem att den ska se ut såhär och så vidare. Loggan, bollen och så vidare. Det blev 13 vändor fram och tillbaka till Kina innan dess att de hade produkten redo. De beställde 1 000 bollar inför julen 2018. De sålde dock 3 000 bollar på 2 veckor. De körde all deras budget på sociala medier. Vissa influencers lade ut gratis till och med. De använda så kallade paid social-annonser, vilket egentligen bara är sponsrade annonser i social media. De fick sjukt bra resultat. Första julen sålde de 3 000 bollar. Andra julen 6 000, tredje 40 000 och nu senast, den fjärde julen, 200 000 bollar. De har kört fyra jular nu i rad. “Man tror att man nått hela Sverige”, säger Jacob. Att det blir en mättad marknad, men ännu har de inte träffat hela marknaden. Boxbollen är också perfekt för julklappslek - den kostar bara omkring 200 kronor. Det är en bra nivå på prislappen - folk i julklappsleken slogs om den.
När det kommer till namnet så kallade de den “Boxbollen” direkt. Boxbollen var starkt, enkelt och beskrivande. Det var klockrent - det är vad det är. Dessutom “Boxboll-en” och inte bara “boxboll”, vilket ska signalera att “det här är den enda boxbollen”. The one and only. De har förbättrat den fysiska produkten lite grann batch till batch och nästa jul kommer en stor uppgradering av den fysiska produkten. Det är mycket svårare med fysiska produkter än digitala produkter. När de hade bestämt sig för namnet köpte de upp domänerna bara.
Det finns många legender inom marknadsföring och produktutveckling. Häegen dazs är exempelvis coolt. “Boxbollen” - det är coolt och exotiskt. Klarna är coolt. Appen heter “the boxball” - de har safe:at upp lite med det namnet. De har registreringar för båda i de flesta delarna av världen. Den heter kanske “the box ball” snart för att vara internationellt gångbara, men det är också något coolt med “boxbollen”. Det är en svensk flagga. De kallar sig också för ett “playtech-bolag”. “Boxbollen” rimmar bra i många länder, men det är inte kul när de inte kan stava till siten. Då blir det ett hinder och ett problem.
Appen är nästan en egen produkt i sig. De flesta frågar dem också “när kommer det fler produkter?” hela tiden. De produktutvecklar dock hellre i appen. De släpper nya releaser hela tiden. Jacob och hans bror - de har varit tighta hela livet och har tävlat hela livet. De började tävla i “hur många slag kan man göra på 5 sekunder och på 10 sekunder. De filmade, räknade och insåg att mycket var manuellt. De tänkte “Om man kan man få en app att lära sig räkna slagen så vi kan tävla på riktigt”. Det är nämligen svårt att räkna samtidigt som man ska fokusera på att slå. Basfunktionaliteten i appen är att kunna räkna. Basen är en slagräknare, men de har också kopplat på ytterligare funktionalitet för att kunna tävla och kunna vinna “cash money”. De har haft en 11-åring som vunnit 100 000 kr förra året. De har nu en tävling i UK när någon vinner 70 000 kronor. 50 000 kronor har någon vunnit tidigare också. De tävlar ofta med ett varuhus där man kan vinna på plats, exempelvis. De var en av de första i världen med videosport som man kan vinna priser och tävla i appen med. Det som driver dem är en form av kreativitet och en form av damp - de vill göra mer hela tiden. Vi själva är användare av produkten och det är jätteviktigt. De känner sin produkt och målgruppen jättebra. De ser hur tävlingsmomentet höjer engagement i appen. Det skapar en viral effekt. Appen är video-baserad. De har fått in 20-30 tusentals videor i appen med folk som kör. De hamnade etta på appstore i Sverige strax efter att de släppte appen. De släppte första en ios-beta 2019, men riktiga appen kom 2020. Då släppte de också den första tävlingen “the boxball open” när de släppte appen. Det är många olika åldersgrupper som tycker det är roligt.
Appen räknar på ljudet och räknar lika bra som om du klappar som om du slår på en boll. De märkte att folk började klappa för att få appen att fuskräkna och istället för att bannlysa det så släppte de en klapptävling - “Vem klappar snabbast på 10 sekunder?”. Om de ser ett beteende i appen främjar de det istället för att döda det för att behålla kreativiteten och engagemanget. Folk satt och fuskade genom att klappa så att räknaren skulle räkna extra. De såg dock glädjen och engagemanget. Dessutom kan det vara riktigt jobbigt att klappa. Man blir svettig. Deras stora mission och mål är att bryta det skadliga stillasittande med hjälp av rörelse och gamification. Man borde inte vara tråkig och säga nej och försöka hindra de som fuskar, utan det fanns ju någonting där. De får inte förstöra för de som kör bolltävlingen, men man kan ge dem som klappar en egen tävling och ett eget utrymme istället. De tar det på uppstuds. Appen räknar på ljudet, men för att verifiera i viktiga tävlingar och så vidare så använder de också video. De använder en kombination av audio och video för att räkna slag och för att se att det inte är fusk. Speciellt när det är en tävling med prispengar. Utvecklarna jobbar på en ny AI-lösning för det här. De kan förbättra räkningen ännu mer med AI/ML. De vill kunna stänga loopen och verifiera sig själv.
Jacob har varit med om många lyckade produktlanseringar. Tictail var han på då. Hans bror hade dock inte gjort någon produktlansering någonsin. Glädjen - man blir helt hög efter en lyckad produktlansering. Man blir dopamin-hög. De fick en massa notiser på sina telefoner. Det sa bara pling, pling och det kom nya ordrar hela tiden. Det finns ingen känsla som är så bekräftande som när man får en sådan säljrush på en produkt som man skapat själv.
När det kommer till finanseringen där i början. Brorsan jobbade som säljare och Jacob var frilansare och kreativ konsult. “Det låter som att “alla trodde på oss från start”, men så var det verkligen inte”, säger han. Ingen tittade på oss de första två åren. De gav upp investerarspåret för ingen ville satsa på dem. Det var först förrförra året - 2021 kanske - och Jacob hade legat på på Patrik Hedelin på Equity. Patrik sa nej eller svarade inte under 7 månader. Sedan pitchade de och fick äntligen chansen. Innan det var det i princip en person som trodde på dem - skådespelaren Dragomir Mrsic (från Snabba cash-filmerna) - som var den första investeraren. Sedan fick de också en ny liten insläpp med Niklas och Pernilla Nyrensten på Evolution race. De har också eventuellt en stor internationell spelare på gång. De vill till USA, Australien, Japan - dessa marknader är mest intressanta. Det har kommit flera kopior av deras produkt, men appen, communityt, de är svåra att kopiera. De bygger en sport. De vill bli världens snabbast växande sport, vilket är ett sidomål. Det ska vara multiphysical och digitalt - bryggan däremellan, vilket inte är vanligt att se. På riktigt - de tycker också det. Det är svårt när man inte passar in i ett fack. När de får återförsäljare och lista sig på Amazon - i vilken kategori passar de egentligen in? De blev nedstängda på Facebook för att de hade fel kategori. Det finns inget fack så de skapar ett nytt. I en värld av automatisering blir det lätt fel. Vad är ni för något, frågar folk. Ett träningsredskap, en leksak, e-handel, varumärke, techbolag? Ja, på alla, säger Jacob. De kallar sig för “playtech”. Det finns så många andra, exempelvis fintech, medtech, sportstech och så vidare. De ville komma på något nytt som återger både att det är lekfullt och kul - så det blev “playtech”.
Hur skapar man en viral succé, frågar jag sedan. Jacob säger att det finns inte ett svar på den frågan - varenda case har sina ingredienser. Att det är någonting som man kan se var viktigt för vår del - att ha en visuellt bra produkt. Det hade inte gått annars. Den är rolig, visuellt tilltalande, ser kul ut, skapar bra material för sociala medier, perfekt prissatt (tillräckligt billig för många kunder att kunna köpa den och skapar så mycket värde - klarar julklappslekenprovet, ger mycket värde och är rolig. Det är roligare än att få någon liten strumpa eller något tråkigt som man aldrig använde och som man annars brukar få). Det är en bra produkt, bra prissättning, bra exekverad marknadsföring. De syntes direkt och folk kom ihåg dem. De var aggressiva med marknadsföringen där i början.
Hur undviker man att bli “en fluga”, frågar jag sen. Det har de också fått höra av alla, säger Jacob. Alla investerare och många användare frågar sig det. Det sa de också alla jular - inklusive fjärde julen nu, men de har tredubblat och femdubblat deras försäljning år efter år. Senaste året under 40 000 000 kronor. I år ska de slå 100 000 000 kronor, säger Jacob. Det svarar på att det inte är någon fluga, säger han. Innovation och produktutveckling kommer ta dem ur “flugträsket”. I början var det bara en fysisk boll och sedan släppte de en begränsad app, sedan en ny app med tävlingar och nu många nya coola features. Han är så taggad på att släppa nya features. Jacob och hans bror bryr sig om detta på riktigt. De vill inte tjäna pengar. De vill göra någonting stort och globalt - och de ser glädjen produkten ger.
Sverige har varit en bra marknad, men UK är starkaste marknad just nu. Tyskland, Finland har kommit igång rejält också (där har de lämnat över till några andra som får driva det). USA, Japan ska de lansera på i år. Det finns massa fler marknader. De har ett franchise-upplägg med Finland. De ville inte fokusera på den marknaden själva för att de inte kan språket och så vidare. De hade fått kontakterna via Per Holknekt. De tog in honom på något halvår och kom i kontakt med en finsk entreprenör. Han älskade konceptet och sade “låt mig få testa Finland”. De satte sedan upp ett avtal. De sköter rubbet. De köper bollar och har licens på varumärket och de får köra själva på sin marknad. Direkt stängde de en stor order till en återförsäljare. De har också satt upp en egen e-handel.
Jag frågar sedan “hur kommer man in på återförsäljare?”. De har tydligen en person nu som jobbar hos dem med det. De har precis kommit in på en av Sveriges största butiker. Den finns i hela Sverige. Den personen har legat på dem och tjatat. Den personen kommer från Ideal of Sweden och jobbade med retail där. De försöker bara ta in personer som brinner för det de gör. De har också en Sales agent som jobbar mot hela världen. Tack vare den personen kom de in på Selfridges i London. De känner alla inköpare och har andra produkter som de säljer in till dem redan. Boxbollen är en lätt produkt att sälja in, säger han. Jacob och brorsan har sålt in till alla hittills - Apotea, Apotek hjärtat, Kjell och company, Teknikmagasinet. De har jobbat via Linkedin, mail exempelvis. Det finns olika vägar. De hade en distributör i Skandinavien också ett tag. De får också draghjälp oftast i samband med sociala medier och press. Apotea - det samarbetet fick de med Rosa bandet och bröstcancerförbundet. De har donerat över 1,5 miljoner kronor till dem. Ordföranden ville koppla ihop dem med deras andra sponsorer, vilken var Apotea. Det är en bra kund, säger Jacob. Det är ett sätt att komma in. Man kan också behöva cold call:a och maila. Ligga på och vara jobbig.
Om vi återgår till ritbordet och hur de tog fram produkten så kollade de Alibaba efter bollar. De kollade Alibaba efter headbands och snören också. Så det var egentligen på det sättet. De fick hem dem, byggde ihop dem själva och skickade tillbaka. De sa “Vi vill ha det här fast gör bollen lättare, snöret starkare och så vidare”. Ritningen gjordes sedan i illustrator Adobe. Jacob gjorde det ihop med sin brorsa. Det görs en mold som gör bollen i 3D. De har sina ingenjörer i Kina. De har väldigt skillade människor där även om kommunikationsbiten är en utmaning ibland, säger Jacob. Väldigt olika kulturer och så vidare.
Sedan frågar jag honom hur de har byggt appen. Den första betan var gjord i Unity, säger Jacob. Den släppte de ganska tidigt. Sedan en ios-beta som var helt native. De hade inget för Android då. De skulle göra för både ios och android och letade efter ett cross-functional-ramverk. De valde Flutter så appen är nu byggd i Flutter, men med mycket delar native. De kör firebase-backend, men det håller på att bytas ut. Deras CTO vill ändra lite grejer. De vill vara kvar på Flutter, men många delar blir mer native-specifika. De trycker också in AI i appen. Av alla grejer de gjort hittills tror han att det kommer göra störst skillnad för flest användare. Just nu räknar appen som bäst i tysta miljöer och vid tydliga slag på bollen. Distinkta slag på bollen räknas bäst. Om räknefunktionen i appen blir bättre kan folk som är sämre använda den tidigare och kan köra med musik och så vidare med AI-räknaren. När du ska tävla fyller den sitt syfte. Då är det mest fokus och tysta miljöer. De har en ny basplatta på gång också.
Det de gjorde där i början var att de skickade bollen till en massa influencers. Bland andra Camilla Läckberg valde att lägga ut den och då tog det hus i helvete. Det var något nytt som var perfekt inför julen. Det har sagts vara årets inofficiella julklapp varje år nu i fyra år. Det var en trendspanare förra året som sade att antingen blir det boxbollen eller så blir det “det digitala psykologsamtalet”och lade ut det på instagram. Spikmattan var väl den senaste som var “ett specifikt brand” och inte bara en generell produktkategori sådär.
Deras bread and butter är Facebook och Instagram, men det har senaste året blivit mycket sämre. Det är dyrt och har inte givit lika mycket den senaste tiden. På Tiktok däremot, där dubblade de deras kontoföljare från 50 000 till 100 000. De bjöd också på deras strategi på Linkedin. Den innehöll sex punkter: nummer ett - de var helt beroende av siffran 100 000. De hade då 48 000 följare, vilket är ganska mycket. De ville upp till 100 000 följare. Det fick dem in i ett experimentellt läge - de testade och utvärderade. Alldeles för mycket tid spenderades på tiktok, erkänner han. De hade väldigt hög frekvens och postade 1-10 videos om dagen. Det som har funkat har de gjort mer av. De har också experimenterat med innehållet. De har klippt olika, haft 5 sekunder, 10, 20 sekunder och testat med att börja med slutet först eller mitten först. De har lekt med klippningen. Det har varit en salig blandning av influencers och UGC (user generated content) och eget content på deras TikTok. De har fått flest visningar på deras eget content. De har också återanvänt gammalt material - repurpose. De har använt 2-3 år gamla klipp. Målgruppen har inte sett allting. De når människor som inte ens vet vad man gör. De använder trendande ljud och har kul. De försöker ha koll på vad som trendar på Tiktok. Det viktigaste är att ha starka videos med en stark hook - det får folk att stanna. Tiktok släppte själva hur deras rekommendationsmotor fungerar - vilka som tittar, hur länge, att de tittar om klippet och kommenterar. Då premieras man i deras motor i så fall. Man ska alltid börja med den bästa delen av videon först. Folk vill berätta saker i kronologisk ordning, men ingen orkar titta så länge. Folk vill ha en quick fix. Man ska börja med det bästa först och sedan gå tillbaka.
Folk vill ha tips och det går bra att skriva på Linkedin. Många vill inte berätta om sin idé för de är rädda för att folk kanske snor den. Jacob tror väldigt mycket på idea vs execution - att en idé inte betyder någonting. Execution är allt. En bra idé behövs, men de finns i överflöd. Flera hundra människor har tänkt göra boxbollen innan vi. Idén har funnits i hundra år.
När det kommer till kriser och misstag så hade de sålt 3 000 bollar, men hade bara 1 000 bollar hemma att skicka ut. De fick då deala med 2 000 arga kunder. Det de gjorde då var att ge dem ett digitalt vykort där Tomten hade boxbollen på huvudet. Det var lekfullt. Barn tyckte det var kul. Sedan när de skulle få nya ordern så var det 1 000 bollar som var fel. Leverantören fick för sig att “förbättra” snöret och produkten fungerade inte. Det var en bajsmacka utan dess like, säger Jacob. De hade 1 000 bollar som inte gick att sälja. Det var hela den batchen. Problemet var att de hann gå ut till kunderna först. De skickade ut dem direkt eftersom folk väntade på dem. Det var första julen - de packade och skickade allting själva. De hade en verkstad och båda jobbade heltid. De satt kl 18:00-00:00 och packade, skrev ut lappar och kom med kassar - varenda kväll. Första julen var det. Nu har de 3pl - third party logistics. Lagret är hos 3pl:erna. De håller hela lagret och sköter allting. De har outsourcat allt det. Produktuvecklingen, appen och marknadsföringen har de inhouse, men inte logistik eller någonting sådant. Det var den största fuck-upen. De hade skrivit att de skulle ha längre leveranstid på hemsidan under julen, men folk köpte ändå. 1 000 personer hann inte få det meddelandet för det gick så fort. De har sålt slut varenda år. Varenda jul har återförsäljarna sålt slut också. På Teknikmagasinet en vecka innan julafton had en av Jacobs vänner gått för att köpa boxbollen. Han som jobbade hade bara skrattat - den är slut i hela sverige, sa han. Den fanns inte någonstans då.
Tipset till oss som också vill bygga egna grejer är att våga lyssna på sig själv. Om du tror på någonting och du känner att du kommer kunna göra det här så måste du våga tro på dig själv. Det är så viktigt. Jacob och hans bror har hela tiden trott på det här, men folk har skrattat åt oss. De har sagt “varför ska du ge upp 1 500 kronor i timmen som design lead. Ska du inte göra någonting på riktigt?” Ska du ge upp 2 miljoner kronor i årlig omsättning för någon liten boll, men Jacob siktar mot att bli ett miljardbolag i dollar med Boxbollen. Han vill inte ha någon corporate career, anställning eller ren tech. Det är vad Jacob har suttit med för projekt innan - banker, techstartups och seriösa bolag. Att då göra en liten plastboll har varit för mycket för många. Några av dem är väldigt stöttande idag dock, säger Jacob. Det är kul att kunna vända folk med det man gör istället för det man säger. Om man tror på någonting tro på det fullt ut och du ska inte ta ett nej. Det kan vara borderline fel och en moralisk gråzon att inte ta ett nej. En av deras första investerare sade nej i sju månader innan han sade ja. Han gjorde det till slut dock. Ungefär sju nej behövs det innan det kommer ett ja, säger Jacob. Människan är rutinerad att säga nej och orkar inte sätta sig in i det. Man har egna mål och värderingar. Du ska alltid förvänta dig ett nej! Tänk att du redan får nej. Det gör det skönt och du minimerar din fear of failure. Du ska tro på dig själv och gå förbi alla nej. Varje gång du gjorde någonting bra - dela, sms:a, maila, skriv på Linkedin. Här kommer det en nyhetsartikel, vi är etta på appstore och så vidare. För att vinna över honom bombade Jacob honom med positiva nyheter om Boxbollen. Sådant där går in. Det går inte att “unsee” saker, säger Jacob. Tidigare tänkte han “varför får vi så lite likes”, men då sa någon annan: “men kolla hur många visningar ni får”. Har folk sett det har folk sett det. Tryck ut ditt budskap gång på gång på gång - det går in i folks hjärnor och sätter sig där, säger Jacob. Investeraren blev matad hela tiden till dess att han sa ja.
Boxbollen ska vara ett “household item” och finnas globalt. Man ska alltid kunna köpa Boxbollen och det ska vara världens snabbast växande sport och gå om padel, säger Jacob. Det är de två stora målen som de har. Inom två år kanske de gör en del-exit och säljer halva och är kvar i 1-3 år. De vill vara kvar med någon som har muskler, men en del-exit ser de i framtiden. De vill ta in någon stor som kan få ut dem ännu snabbare. De har nu hållit på i tre år. Jacob har velat komma ut globalt redan år 2, men det är svårt. Det de gjorde förra året ger frukt nu. Får man med någon som har lite mer muskler så kan det gå ännu fortare och bli ännu större snabbare. Det ska vara en bruksprodukt och de vill få sporten att växa. Det ska inte bara vara kul, utan en sport också. Det ska vara family fun, en sport och tävlingar. De har just nu en tävling i England. Det är för första gången vuxna män i final. I sverige har bara barn vunnit. Barn har grym motorik och lär sig snabbare. En person som är i final - det är en fin story - han har förlorat sin mamma, blev av med jobbet i covid och har fått en dotter. För honom att vinna 70 000 kr skulle göra stor skillnad i hans liv. Man vill att underdoggen ska vinna, man vill ha en cinderella story, även om Boxbollen självklart ska vara opartiska och låta bästa person vinna.
Det och mycket mer i avsnittet. In och lyssna och glöm inte att prenumerera :)
