Podden tar en paus på grund av föräldraledighet. Följ allt annat podcasthosten Anna Leijon gör här!
Tore Stenbock är CTO och medgrundare på Eljun. De bygger ett nätverk för elfordonsladdning där man kan låna ut sin egen och låna andras laddstolpar. De har en app och tar en avgift på själva transaktionen. Tore kommer från den traditionella telekomvärlden och Ericsson, men slängde sig ut i entreprenörskapslivet efter att ha fått blodad tand kring blockchain-tekniken. Han byggde först produkten Blockpayd som skulle hjälpa hotell få ned sina kostnader från aggregatorsiter genom att erbjuda en alternativ transaktion som möjliggjordes tack vare blockchain- och web3-teknik, men träffade sedan sin nuvarande megrundare, lade Blockpaid på is och satsade helhjärtat på att förbättra kundupplevelsen och tillgängligheten runt vårt nya elektrifierade samhälle. In och lyssna på avsnittet - finns där poddar finns!
Bra länkar:
- Eljuns hemsida
- Eljuns Linkedin
- Det här avsnittets sponsor: Developers Bay
Eljun tillahandahåller laddinfrastruktur. Problemet de ville lösa var att de insåg att laddkunduppelvelsen, som elbilsägare, inte riktigt var som den borde vara - bekymmersfri och bekväm. De ville bygga ett schysst system som möjliggör för alla i värdekedjan. De ser sig själva som en plattform som också erbjuder app, men styrkan och tekniken är på plattformen - i hur de kan koppla ihop många till en dubbelsidig marknadsplats.
Tore har alltid har mer intresse än karriärambitioner inom tech. Han har alltid var intresserad av ny teknik. Hans pappa är också ingenjör. De har samma master, egentligen. De båda jobbade på Ericsson. Under Tores prao-dagar när han var liten var han alltid med pappa på Ericsson. Han tyckte att telekomsystem var magiskt. Han var helt enkelt intresserad av stora system och hur de fungerar i bakgrunden. Han är intresserad av hur komplexa saker kan simplifieras till oss som ska använda det. Det visade sig också att han var väldigt tidigt begåvad inom telekom och infrastrukturen. Hur telefoner ska kunna ta emot en signal och kunna kommunicera - det var ju voice på den tiden, men nu är det också data. Före gymnasiet visste han att han skulle bli telekomingenjör och han gick också på Chalmers telecommunication systems-inriktning.
Det var jätteroligt att jobba på Ericsson, men Tore hade en itch som Ericsson inte riktigt kunda tillfredsställa.Han hittade en passion mitt emellan affärsutveckling och teknikutveckling. Det började med att han gick från systemutvecklare till affärsutvecklare. Han ville fokusera på kundproblemen. Till slut insåg han att det var entreprenörsvägen som var lite närmare det han verkligen ville göra. Därför startade han eget och det har han hållit på med det sedan dess. Ericsson är ju ett klassiskt ingenjörsbolag. Tore var även med i ett talangprogram på Ericsson och fick då flytta runt i bolaget. Slutrollen var affärsutvecklare på uppdrag av en av deras executives där. Tore höll då på med hur produktportföljen skulle se ut om fem år. Vilka tekniker kommer och vilka ska de sluta använda? Han skapade kravspecar och så vidare. Han fick upp ögonen för AI och machine learning som var mycket på tapeten då. Även blockchain där runt 2017-2018. Det var en magisk timing med crypto-bubblan som blåstes upp lite då. Tore fick lite meddrag av hypen och fick driva ett forskningsprojekt kring det. Det var ett business case - hur skulle det påverka teknikutveckling och se hur det skulle fungera i telekomvärlden. Vilka tekniker man ska satsa på och hur ska den befintliga portföljen utvecklas? Tore pratade med sin fru om att få testa entreprenörsvärlden. Det ledde till att Tore slutade från sin anställning utan att ens ha en idé eller en aning om vad han skulle göra sen. Han hade dock sparat ihop en buffert och frun jobbade. De hade inga stora kostnader. De sa att “vi testar det här ett litet tag och så får vi se hur det går”..
Blockchain utgör ett decentraliserat system men många mellanhänder. Det främsta användningsområden med blockchain, enligt Tore, är att föra över något värde mellan två parter som inte litar på varandra och utan mellanhänder. Annars är det bättre med en vanlig databas. Du behöver inte lagra datan på blockchain, utan det är själva kontraktet som ska lagras där. Många sektorer har det här problemet. Tore och några andra identifierade turistbranschen som en sådan sektor med många mellanhänder. Det finns centrala webbsidorna som aggregerar hotellrum. De tar ut sin procent som ibland kan vara mycket hög. Tore och hans gäng byggde en MVP som tog bort beroendet till den mellanhanden, tänkte de. Den resande och hotellet kunde direkt boka med varandra, utan att veta om varandra eller lita på varandra. Det är inte det han håller på med nu, men den grejen höll han på med 2019 och de döpte det företaget/produkten till Blockpayd. Det rullade på - de var till och med nere i portugal och signade på en del hotell. De fick också komma med i Antler som är ett acceleratorprogram som de blev accepterade till. De tar in människor som har entreprenörsintresse så att de får träffa andra som har en idé. De hjälper också till med funding, att hitta affären och att hitta människor att bygga affären med. Om Antler vill fortsätta investera i ett företag så gör de det också. Med Antler fick de inte det, men parallellt med Antler-programmet träffade Tore sin nuvarande medgrundare - Fredrik. Han bollade en idé som han hade med Tore. De hade ett möte - Tore & Fredrik - på Norrsken. Därmed parkerade Tore Blockpayd. Istället grundade han, tillsammans med Fredrik, företaget Eljun. Blockpayd var ett verktyg som gjorde att hotellen kunde få ned sina kostnader, men det visade sig att det var inget problem för dem. Hotellen var helt okej med att betala premium på cirka 15-20-30% eftersom aggregatorsidorna kommer med en jättestor kundbas. Kunderna söker gärna på deras siter innan man går in på deras individuella hotellsiter. Andra problemet med Blockpayd var att det krävdes ett jättestort integrationsarbete. Varenda hotell hade sitt eget inventariesystem som de behövde koppla in sig på. Integrationerna ville de göra på web3 och inte i deras existerande web2. Det hade man kunnat göra, men det kostar bara tid, pengar och människor.
Web3 är ett decentraliserade internet som man kan kalla det för. Vad det egentligen är innebär att det inte är någon centraliserad server i bakgrunden. Tanken är att det inte ska ha någon central databas. Ingen host som levererar hemsidan och kontrollerar datan. Inga chattfunktioner som kan stängas av och att man inte får lov att prata om vissa saker. Om man han web3 hade det varit ett helt öppet decentraliserat nät. Det hade inte funnits någon central spelare i bakgrunden som kan stänga ned dig. Bara en publik blockkedja som alla kan läsa. Ett publikt kontrakt. Det går ju dock att göra det privat också. För att bygga det rent krasst krävs webbutveckling och inget backend-system. Datan som överförs sker via blockkedjan. Det går exempelvis att bygga hemsidan på Javascript, Typescript och så körs det som en applikation i browsern i ett ramverk som React eller Vue eller så. Går bra att använda bra visuella och funktionella ramverk som kan hjälpa till att göra hemsidan snygg och så att den får bra funktionalitet. Sedan krävs ett bibliotek som gör att man kan koppla in sig i blockkedjaätverket som Tore föredrar Etherium. Etherium är världens största icke bitcoin-blockkedjanätverket. Där kan man sätta upp smart contracts som man kan bygga in funktion i. Man kan programmera smart contracts på vilket sätt man vill. Det går att predefinera vad som ska hända när någon vill skicka data. Exempelvis kan en grupp ha levererat en tjänst och när betalaren betalar så skickas en tredjedel dit och en tredjedel dit och så vidare. Det skrivs i språket Solidity i Etherium-världen.
Fredrik hade jobbat på en affärsidé som han hade haft ett tag - att köpa och sälja energi på ett decentraliserat sätt. Han kallade det för ett så kallat supergrid. Det skulle vara ett elsystem “from bottom up” istället för “top down” som idag. Produktionen här i sverige ligger i norr och skickas ned via flaskhalsar till övriga Sverige. Det finns länkar mellan olika energiområden. Det finns en energibörs där man handlar i realtid på det här. Mycket av problemet är att om man ska bygga en ny stadsdel i Skåne exempelvis så måste man bygga ut hela infrastrukturen ända upp i norr. Solenergi är ju dock gratis. Tanken är att förbruka energi så nära solcellen som möjligt, vilket resulterar i minimerat “spill”. Du skulle kunna dela med grannen och ta betalt för det. Det kommer att komma lagstiftningar i Sverige som möjliggör det här. EU har direktiv om det. Holland och andra länder - där finns redan så kallade energigemenskaper. Det är mikronät som handlar med varandra. Här i Sverige har det tagit lite längre tid. Tore & Fredrik har en startup och kan inte riktigt göra någonting för att skynda på den här processen. De har byggt en MVP så att man kan skicka transaktioner fram och tillbaka. En så kallad transaktionsmotor som möjliggör att man kan handla mellan hus och produktioner. Dock kunde de bara göra detta i en simulerad miljö. Lagstiftningarna finns inte på plats. Plattformen är bra - den bygger på traditionell utveckling och så har de också byggt in lite blockchain. Transaktionerna sker via blockchain. De har skapat en så kallad “token” som representerar energin. Om man köper, säljer och byter energi så byter man också tokens. Så kallade assets hanterar sedan själva överföringen. Dock kan de inte göra någonting med det här just nu. De måste invänta lagstiftningen. Istället började de tänka “vad kan vi göra? Vad vill folk ha?” Då blev det så att de började fokusera på elbilsladdningen - hela laddningsinfrastrukturen. Den hänger inte med. Man vill gå över till elbilar. Volvo och alla stora europeiska biltillverkare kommer fokusera på elektrifiering. Vi kommer att ha 2,5 miljon elbilar 2030 eller någonting åt det hållet. Vi behöver då en laddstolpe per 10:e bil, säger Tore. En laddstolpe per 10:e bil, eller en så kallad “charge point per electric vehicle”. Om man har fler bilar per en laddstolpe så skapas en nätverkseffekt - det blir direkt köer och det blir dåligt och ineffektivt. Då finns det inte nog supply för demand och det spårar ur. Med andra ord behövs 250 000 laddstolpar för att hålla det i schack. Idag har vi bara 15 000 eller 16 000 laddstolpar, säger Tore.
Det är bra med publika laddstolpar som kommuner, energibolag och företag sätter upp, men det kanske inte riktigt räcker. Det finns elbilsägare som har egen laddstolpe och som inte används 80 % av dagen. Där landade de i utvecklingen av idén. Elöverföring och elbyte - de kan leverera när juridiken finns på plats. De vill inte bygga en hypotetisk plattform som kanske kommer kunna användas om fem år. Grid betyder nät och super betyder bara ett jättestort elnät. De vill koppla ihop en massa gemenskaper till ett stort och det var därifrån deras tidigare namn kom ifrån. Det namnet landade dock inte när de pratade med människor. Många förstod inte vad de ville göra när de bara tittade på namnet. De sitter idag på Norrsken house, vilken är en impact accelerator. Norrsken hade en “marketing och communications”-week före corona. Då var det hela veckan en massa marknadsföringsbyråer som berättade om hur de byggde sitt varumärke. Tore lärde sig då att det fanns två val: komma på ett namn som är relaterat till sin affär - som exempelvis Oatly. Det relaterar till deras produkt. Då har de byggt ett varumärke runt sitt namn. De distinguifierar sig och visar att de inte är vanlig mjölk - de är inte komjölk. Det är det de signalerar med sigg namn. Förutom den vägen finns det också en annan väg - att välja ett namn som är ett helt blankt sheet. Det är ett namn som inte är relaterat till någonting överhuvudtaget - som exempelvis Eljun. Tore tänkte också på Hedvig (försäkringsbolag). Det de har gemensamt är att de är fornnordiska namn. Vad är fornnordiska för energi, ställde sig Tore, och det var ju just eljun. Han kollade direkt om domännamnet fanns ledigt. Eljun.com var faktiskt ledigt. Det var bara tre hits på Google om man sökte på det innan och det var Wikipedia. Nu har de byggt upp SEO och så vidare. Namnet står för ett “hållbart energisystem” och med solproduktion. Vi måste gå över till elektrifiering av fordon - det måste vi göra. Energi är centralt. Hållbarhet är centralt. Naturligt är centralt. Eljun är fornnordiskt och det signalerar natur.
Det fungerar så att man kopplar upp sin privatägda laddstolpe, men man kan också koppla upp andra laddstolpar (som är drivna av andra bolag - de kan integrera sig in i andra system också). Eljun erhåller en provision - en transaktion på transaktionen. Vad procenten är beror på på scenariot; vart det är, vilken kund och så vidare. Det beror också på elpriset, området, vilken ägare (om det är en operatör som har egna laddstolpar så är den pressad på marginalerna redan och då kan vi inte ta 10-15%). På gennemsnittet ligger de på 10-15% i avgift på transaktionen. Det är en konkurrenskraftig provision. Andra tjänster nere i Europa tar upp till 30 %. Den som lånar laddstolpen är den som betalar.
Hur är Eljun finansierade, undrade jag sedan. Tore informerade mig om att de är delvis publikt och delvis privat finansierade. Fredrik skickade in en ansökan till Energimyndigheten. Tore specade ned teknikdelen i den ansökan. De är således statligt finansierade av “smart farmer” av Energimyndigheten. De ställde sig frågan “hur kan man bygga system som gör att landsbygden ska kunna få bättre förvärning av sina lokala resurser - som exempelvis energi?”. Sedan har de också publik finansiering på det. Privat finansiering via crowdfunding. De gjorde en crowdfunding tillsammans med fundedbyme.com. De träffade grundaren där och pratade om vad det innebär egentligen med crowdfunding. Det är istället för ängelinvesterare. De resonerade som så att de då kunde få in både investerare och användare i plattformen. Det var lite i marknadsföringssyfte. Slutligen tog de in 90 investerare. De är väldigt aktiva i deras plattform. Crowdfundingplattformen hjälpte till att marknadsföra möjligheten att investera i dem under en tid. Eljun behövde såklart komma med content om deras plattformen och så vidare, men fundedbyme gjorde ett stort jobb. Då började de få in trafik på hemsidan. De tryckte ut det på Linkedin, Twitter och så vidare.
Just nu är de fem personer på Eljun. De har inte tagit betalt i pilotrundorna eller MVP-rundorna. De har jobbat i en stängd miljö och varit selektiva med early adopters eller raging fans. De kommer dock släppa publikt innan kvartalet är slut. Appen har en kartfunktion, GPS-funktion och i kartan i appen ska det vara väldigt enkelt att kunna hitta och starta en laddning. Det går att boka en laddning inom två klick på telefonen. Det går också att förboka i appen. Ibland är parkeringen viktigare än laddningen så målet kan vara att hitta en långsammare laddning. Sedan har Eljun kommunikation med själva laddstolpen. De flesta laddstolparna supporterar ett protokoll - open charging point protocol. Det är definierat i laddningsprotokollet att “de här kommandona ska du kunna skicka till laddstolpen och de här svaren och intervallen ska kunna skickas tillbaka”. De flesta laddstolparna är smarta. Antingen har de ethernet- eller 4G-uppkoppling. Det är en enkel konfiguration i laddstolpportalen att peka stolpen till Eljuns system. Det är dock rätt avancerat för en icke-teknisk person. De jobbar för att förenkla det.
Bolaget är med i IBM-startupprogrammet. De använder deras IBM cloud. IBM har jättestark portfölj av sin cloudtjänst. De har kanske lite mer fokus på stora bolag, men de har byggt bra lösningar för startup också i både pris och resurser som de använder. Själva techstacken är backenderiet och är byggt i container-tjänster. De har ett 20-tal olika containerns som körs i ett kuberneteskluster som hostas i IBM cloud. Programmeringsspråket är mycket Python. Det som är tungt, och som behöver trygghet, är skrivet i Golang. Det är Googles programmeringsspråk. Golang (Go) är ett funktionellt programmeringsspråk som kan göra mycket under kort tid och många parallella saker. Exempelvis många transaktioner parallellt. Därför har de valt att göra det i Golang. Inte Erlang för att Tore inte kunde Erlang. Han jobbade inte på den delen som använde Erlang. Erlang är ett superbra språk, men syntaxen i det språket tar lite tid att sätta sig in i. Golang är samma paradigm som Erlang och Google har byggt många av sina tjänster i Golang så det fungerar ju.
I början byggde Tore allting själv, men tog till slut in en byrå som bygger själva appen. Tore kände sig starkare på backend. Byrån hjälper till att produktifiera appen. Nu har de tagit in en frontendutvecklare som är ansvarig för att bygga det. Hon programmerar appen. Appen är byggd i react native. De valde det för att de är en startup med begränsade resurser och de vill kunna lansera på Android och Iphone på samma gång. React native har ett jättestort community, många verktyg och mycket open source som man kan dra nytta av. Det är uppbackat av Facebook så det är tunga spelare bakom. De gör sista delarna nu för att få ut appen på app store. Då ska de börjar ta betalt också som de inte har gjort hittills. De som dock har garage och laddstolpe i utgör exempelvis ett problem. Då har de använt en extender, vilket är en till kabel ut till utanför garaget. Tore tycker att de kan lära sig mycket av hur Airbnb löste sitt problem. Om du bor i ett höghus i en lägenhet så måste du ha mycket dialog med kunderna och hitta flexibla lösningar runt det för att ge dem access. De tar gärna in de som har en enkel tillgänglig parkeringsplats med en laddstolpe. Det är de som har enklast att komma med i deras plattform.
Det finns två huvudargument till att använda deras tjänst. Dels bidrar den till samhället. Det är ett problem - många vill ladda, men det finns ingen laddning. Solceller på taket är ännu bättre. Då kan du ladda av någons överproduktion som inte hade använts ändå. Det är det ena - att dela och bidra. Det andra är att en laddstolpe är ledig 80 % av tiden. Den står tom. Eljun erbjuder ett sätt att tjäna lite pengar på det. Att få ned återbetalningstiden på laddstolpens investering. De vill vara med och driva utvecklingen framåt för att möjliggöra förändringen som krävs, men det finns såklart problem som att du kan ha en för liten säkring inne i huset. Du kanske inte har plats för laddstolpen. Det är ett solidariskt argument att dela med sig av sin.
När det kommer till tips så säger Tore att det är väldigt enkelt att överdesigna sin MVP. Det är värde av att testa frekvent och med MVP:er - få kundförslag tillbaka. Få feedback från människor som använder plattformen. Ett exempel är att de gjorde en webbversion också - en webbsida också, men ingen använde sig av den. Alla var på appen - det var onödigt att bygga den. Det var en grej som de gjorde som var onödig där i början. Man vill såklart inte bygga någonting som ingen använder. Tore ställer sig frågan “Hur kan man veta vad folk vill ha om man inte pratar med dem?”. Det andra tipset är att ha med en bra medgrundare - att ha en bra balans med de man jobbar med. Att jobba med människor som kompletterar en. Det är bra att inte göra för mycket heller. När de började försöka bygga energigemenskaper så glömde de lite att de var ett startup utan 2 000 utvecklare. Man måste hitta sin grej och verkligen göra den bra. Löser man någons problem behöver man inte fokusera så mycket på betalningsviljan. Folk vill ha lösningar på sina problem. Det går att hitta sätt att ta betalt för det down the road.
Tores nästa tips är att om du också vill säga upp dig och satsa på entreprenörskapsspåret så se till så att du finansiellt kan göra det här de nästa 6 månaderna - att det är kul och roligt och inte finansiellt stressigt. Om du känner dig stressad så är det lika bra att ta ett vanligt jobb. Det är väldigt svårt att tjäna pengar på sina idéer. Det tar tid och energi. Det är tufft. Det ska kännas motiverande och roligt. Ett annat viktigt tips från Tore är att “kill your darlings”. Du kan alltid ge upp eller fortsätta, men ge inte upp! Tore berättar om Lean startup-boken som han läste och hade fått nys om via Ericsson. Det är en process att bygga en startup. Det finns inga misslyckande så länge som du alltid lär dig någonting nytt. Om kunden inte vill ha produkten - det är en viktig lärdom. Sedan börjar vi prata om deras framtida vision och Tore säger att “hela europa är deras framtida vision”. De vill ta bort strulet med att hitta laddstolpar. Alla laddstolpar ska kunna hittas via deras plattform. Det behöver inte nödvändigtvis vara via deras app heller - andra har byggt appar som erbjuder deras laddstolpar på deras appar. De har ett öppet API. De är som Tink i finansvärlden, fast i energivärlden.
Det och mycket mer i avsnittet. In och lyssna och glöm inte att prenumerera :)
